Bildgalleriet är tomt.

Vår värld som naturen försett med sådan rikedom är uppbyggd med några grundläggande byggstenar. Dessa byggstenar är grundämnena. Det finns fler än 90 grundämnen från det lättaste väte till det tyngsta uran. Guld är ett av dem. Allt som finns runt omkring oss är föreningar av grundämnena. Endast 25 av dem betraktas som livsnödvändiga. Alkemisterna lyckades aldrig framställa grundämnen på konstgjord väg. Men varifrån i rymden kom dessa partiklar? Forskarna intresserar sig för något som kallas planetariska nebulosor. En sådan nebulosa, hantelnebulosan ligger inte långt från Vintergatans mitt.

Man kan bara vagt urskilja dess form och ingen visste vad det var för något när man upptäckte den omkring år 1760 men med hjälp av förbättrade teleskop förstod man att den bestod av stoft och gas. Sedan upptäckte man att dessa stoft och gas mängder omgav en liten stjärna i mitten av nebulosan.

Bild: Hantelnebulosan, M27, som ligger i stjärnbilden Vulpecula (Räven).

(https://www.astronomi-oas.nu/bilder/m27.htm)

Idag tror man att stoftet och gasen är kvarlevor från en gammal stjärna som också fanns i nebulosans mitt och som när den dog, frigjordes från sitt yttre hölje. Ringnebulosan i stjärnbilden lyran består av rester från en död stjärna som en gång var ungefär lika stor som vår sol. Stoft och gas har brett ut sig till en diameter av 10 triljoner kilometer. Man har hittat en 1000 tal planetariska nebulosor i vår galax. Analyser av ljuset de sänder ut visar att de innehåller enorma mängder kol och kväve. Dessa himlakroppar är alltså inte bara rester av stjärnor, de ligger också till grund för bildandet av nya grundämnen.

Bild: Ringnebulosan, Messier 57, M57 eller NGC 6720 är en planetarisk nebulosa i stjärnbilden Lyran.

(https://www.hovberg.se/blogg/2013/06/06/ringnebulosan/)

Film: drive.google.com/file/d/0B2VSNOWBAXckRDB5MU91S1lseGc/view?usp=sharing