Bildgalleriet är tomt.

Thomsons institution i Cambridge lockade till sig många unga vetenskapsmän. En av dem var nyzeeländaren Ernest Rutherford. Han hade ägnat mycket tid åt fenomenet radioaktivstrålning och använde nu sådan för att genomlysa materia. Närmare bestämt en tunn guldfolie som han besköt med positivt laddade heliumkärnor. Överraskande nog studsade bara ett fåtal partiklar mot folien, de allra flesta trängde obehindrat genom den. Rutherford drog då slutsatsen att atomer inte var massiva kulor utan snarare till största delen bestod av tomrum. Bara i de ytterst sällsynta tillfällen då partiklarna studsade tillbaka tycktes de ha stött på något slags hinder.

Utifrån de här observationerna arbetade Rutherford fram en ny modell av atomen. Enligt den såg atomerna ut som ett solsystem i miniatyr. Nästan hela atomens massa finns koncentrerad i en liten positivt laddad atomkärna. Kärnan anges på långt håll av negativt laddade elektroner som kretsar runt den i fasta banor som planeterna kring solen.

Bild: Rutherford besköt en tunn guldfolie med heliumkärnor och upptäckte positivt laddade partiklar i dess kärna.

(https://kids.britannica.com/comptons/art-106862/Ernest-Rutherford)

Bild: De flesta atomkärnorna passerade rakt igenom guldfolien, men några studsade oväntat tillbaka.

(https://online.science.psu.edu/chem101_sp1/node/6372)

Film: drive.google.com/file/d/0B2VSNOWBAXckaGNuRTNLMXF0MDQ/view?usp=sharing