Bildgalleriet är tomt.

Längst till höger i det periodiska systemets 18:e kolumn hittar vi ädelgaser. De grundämnen som återfinns i sammma kolumn kallas för en grupp eftersom de alla har liknande kemiska egenskaper. Här har vi alltså grupp nummer 18. Det finns 6 grundämnen i denna grupp, helium, neon, argon, krypton, xenon och radon. Eftersom de är i samma grupp betyder det att deras yttersta elektronskal delar en liknande struktur. Heliums första och enda elektronskal är fullt med 2 elektroner. Neons elektronskal är fullt med 8 elektroner. När man tar sig neråt i gruppen så har varje grundämne ett ytterligare elektronskal och oavsett dess kapacitet så är det alltid fullt vilket gör det högst osannolikt att en elektron kan läggas till eller dras ifrån.

Detta gör att ädelgaser är mycket stabila och extremt sällan reagerar med andra ämnen. Därmed är de också mycket användbara. Den kanske mest kända av dessa ädelgaser är den som lyser i neonskyltar. Dessa är självlysande och konstrueras normalt med färglösa klara glasrör. Rören fylls sedan med neon eller argon eller en blandning av de båda. För att tillverka en neonskylt måste glasröret först hettas upp och sedan böjas till rätt form. Sedan fäster man en elektron i rörändarna och sedan fyller man röret med ädelgas och röret förseglas.

Bild: Carlton Hotels klassiska neonskylt.

(https://operationkarlstad.wordpress.com/2011/02/14/carlton-hotels-klassiska-neonskylt-pa-jarnvagsgatan-i-karlstad-is-no-more/)

Det ljus vi ser i en neonskylt är den energi som absorberas av gasen då man tillför elektricitet och vi uppfattar det som ljus. Olika gaser ger olika färger. Även vid hög strömstyrka sker en kemisk reaktion i ädelgaser. Eftersom deras kemiska egenskaper förblir oförändrade så kan de här rören hålla i upp till 30 år. Ren neongas utstrålar ett orange-rött ljus, argon blir blå-grönt och helium blir ljusrosa. I lysrör produceras ett spektra av ljus av rör fyllda med ädelgaser plus ett skikt, ett lyspulver som ändrar ljusets frekvens. Olika ämnen ändrar frekvensen olika mycket så att det utsända ljuset får en färg som bestäms av lyspulvrets art.

Bild: Ädelgaser under lågt tryck i glasbehållare och deras utsöndrade ljus.

(https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Argon-glow.jpg)

I ett solarium innehåller lysrören argon och ett inre skikt som avger ultraviolett strålning. För mycket strålning skadar din hud. Eftersom argon är en så icke reaktiv gas används den också till svetsning. Den heta metallen omges av ett flöde osynlig argon som ser till att syret i luften inte reagerar med metallen. Därmed förhindras att metallen oxiderar eller att en explosion uppstår. Djuphavsdykning är en av de mer överraskande applikationerna för ädelgasen helium. Den luft vi normalt andas är övervägande en blandning av syre och kväve men vissa djuphavsdykare använder en blandning som också innehåller helium.

Helium är lättare än kväve och rör sig därför snabbare än vad kväve gör in och ut ur kroppens celler. Det gör att kroppen anpassar sig mycket fortare till undervattenstrycket. Hitintills har vi bara tittat på ädelgasernas kemiska egenskaper men deras fysiska egenskaper gör de också användbara.

Bild: Djuphavsdykare använder en blandning av helium och syre i sina lufttuber.

(https://www.oxygenegoteborg.se/kurs/padi-tecrec-when-one-tank-is-not-enough/)

Ett luftskepp är fyllt av helium och eftersom helium har lägre densitet eller volymmassa än luften som omger det så stiger det upp i luften. Vi tar och jämför fem av de sex ädelgasernas densitet. Vi börjar med helium som är överst och rör oss neråt till xenon. Vi använder ballonger för att göra det. Vi vet att helium har lägre densitet än luft så det är knappast någon överraskning när ballongen stiger. En ballong fylld med neon sjunker sakta till marken när vi släpper den från balkongen. Neon har alltså högre densitet än helium. Vad tror du kommer hända med de andra ballongerna som är fyllda med argon, krypton och xenon?

Xenon slår i marken först och krypton tar det lite längre tid för. Den sista och därmed lättaste är argon. Så när vi tar oss neråt i gruppen så blir alltså varje ädelgas densitet högre och högre.

Bild: Moderna luftskepp fylls med enbart helium utan blandning med väte för att minska explosionsrisken.

(https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/47368?programid=407)

Film: drive.google.com/file/d/0B2VSNOWBAXckZkYtbFZOUEdQZmM/view?usp=sharing