Bildgalleriet är tomt.

Om vi under en tid får mer näring än vi behöver börjar kroppen att lägga upp reserver i fall tiderna blir sämre. Människan blir lite rundare då lagren av underhudsfett får kroppen att anta en anan form. Även kolhydrater kan omvandlas till fettreserver. Ännu en av kroppens lagringsmetoder levern och muskelvävnaden kan omvandla kolhydrater till det icke vattenlösliga ämnet glykogen. Glykogen är en mer lätttillgänglig energireserv än fett och man blir inte lika tjock. Låt oss ta en titt på de tre huvudsakliga näringsämnena. Man talar också om näringsämnenas energi värde.

100 g kolhydrater innehåller 1500 kJ energi, medan 100 g protein innehåller nästan lika mycket, 1400 kJ energi. 100 g fett innehåller över två och en halv gånger så mycket, dvs. 3900 kJ energi.

Bild: Glykogenmoleklyl.

(https://www.guidobauersachs.de/oc/zucker.html)

För att förtydliga de här värdena kan vi nämna att en vuxen människa behöver omkring 10 000 kJ energi om dagen. Kroppen kan alltså utvinna och utnyttja den energi som finns bunden i livsmedlen. Men först måste livsmedlen tas upp och brytas ner i kroppen. En sak har vi redan avslöjat nu, när det gäller förmågan att omvandla föda till användbar energi ligger människokroppen i den absoluta toppen. Moderna motorer, turbiner och kraftverk räknas som mycket effektiva om de når en verkningsgrad på 30-35 %. det överträffar vi människor med råge eftersom människokroppen har en verkningsgrad på över 40 %. Det innebär att vi genom matspjälkning och energiomsättning kan utvinna 40 % av den totala energimängden i den mat vi äter.

Bild: En allroundtränad människokropp höjer den generella verkningsgraden för effektivare energianvändning.

(https://www.womenshealth.se/blogs/jennifer/index.htm?date=2013-02-01)

Film: drive.google.com/file/d/0B2VSNOWBAXckcWlOWjVmOFVjLU0/view?usp=sharing