Bildgalleriet är tomt.

Otto Loewi upptäckte tekniken för informationsöverföring genom signalsubstansen acetylkolin. Det blev därmed mycket lättare att förstå processerna i hjärnan. Signalsubstansen acetylkolin spelar tydligen också en roll i de äventyr som vi upplever i våra drömmar. Medan vi drömmer stängs flera av de system som håller oss aktiva och vakna under dagen av och det kolinerga systemet tar över. Efter det att NREM-fasernas signalsubstanser försvunnit, frigörs under REM-fasen acetylkolin i delar av hjärnstammen och börjar aktivera hjärnan. Thalamus den visuella och associativa hjärnbarken aktiveras liksom ögonen. En viktig skillnad mot vakenhet är att informationerna i undre hjärnstammen blockeras när vi sover så att de inte når fram till muskulaturen. Vilken spak slås på när vi somnar in?

Bild: Signalöverföring med hjälp av signalsubstansen acetylkolin.

(https://nootriment.com/choline/)

Efter Första världskriget utbröt en ekonomi som orsakade enorma sömnstörningar och många människor vaknade inte på dagar eller veckor, medan andra inte kunde sova alls. Österrikaren von Constantin von Econemo fann orsaken till svårigheten att vakna i hjärnans understa del hjärnstammen. Flera år senare kunde man lokalisera grupper av nervceller i hjärnstammen och dessa hindrar människor från att somna genom att hålla vissa områden i framhjärnan vakna. En doktorand John Sharon lyckades identifiera nervceller i bakre ändan av hypothalamus som påverkar ett av de viktigaste aktiveringssystemen. Dessa nervceller finns i det preoptiska området och vi tror att det stänger av det aktiveringssystem som håller oss vakna så att vi kan somna.

Bild: Bilden förklarar dem olika kurvorna man går upp och ner i under en natts sömn.

(https://annasmonde.com/sova-ratt-och-bra/)

Människor liksom de flesta djur styr av en biologisk klocka som i sin tur är beroende av globala och universella företeelser, som jordens bana runt solen och rotationen kring jordaxeln samt månens bana runt jorden och därmed tidvattnet. Alla dessa fenomen påverkar de naturliga skeenden på vår planet och därigenom även våra liv. Den viktigaste tidgivaren är ljuset som inverkar på produktionen av hormonet melantonin i talkottkörteln. Dygnsrytmen styrs från en liten kärna i mellanhjärnan och denna kärna är en ansamling av nervceller. Lite förenklat kan man säga att det här är platsen för den biologiska klockan som styr den dygnsrytmiska sömntendensen.

Bild: Natt med fullmåne. Många ligger klarvakna när den lyser. Men vad beror det egentligen på?

(https://www.aretrunt.se/fullmanen-kan-stora-somnen/)

Film: drive.google.com/file/d/0B2VSNOWBAXckWl9FS19SelVUeHM/view?usp=sharing