Bildgalleriet är tomt.

Inom psykologin nämns perception som behandlar hur våra sinnen tar intryck från världen runt omkring. Ökar vi vår förståelse om människors perceptivitet kan vi lära oss att utforma budskapet så att det väcker uppmärksamhet hos mottagaren. Det finns olika typer av perception:

• Visuell perception berör vår synupplevelse, exempelvis hur vi uppfattar reklamaffischer.
• Auditiv perception belyser hur vi blir varseblivna om vår omgivning med hjälp av hörseln. Vi reagerar exempelvis starkare på en tuta som kanske signalerar för fara, vilket ökar vår uppmärksamhet.

Bild: Exempel på visuell perception. Vad ser du på bilden?

(https://www.pinterest.se/pin/213498838562668662/)

Nedan följer ett filmklipp med exempel på fler visuella perceptioner.

Film: drive.google.com/file/d/0B2VSNOWBAXckbDZ0eGNLc3ZpaU0/view?usp=sharing

I kommunikation bör flera sinnen stimuleras samtidigt för att det inte ska bli enformigt och segt. Vid exempelvis en presentation bör talaren som också utgör sändaren inte enbart stå och tala för länge, då mottagarna (åhörarna) endast stimulerar den auditativa perceptionen. Stimulerar talaren flera sinnen hos mottagarna genom att använda bilder, filmklipp och ljud i sin presentation, är möjligheten större att framstå som intressantare. För att lyckas med kommunikation måste sändaren således ta hänsyn till och visa förståelse för mottagarnas perception.

Sändaren får helt enkelt göra klart för sig vem som är mottagare och försöka att anpassa budskapet därefter. Sändaren kan ställa sig frågan om man vet något om mottagaren sedan tidigare, vilket språk och vad ska sändaren exemplifiera för att mottagaren ska ta till sig budskapet. Exempelvis har du säkert stött på en bok som du tycker var tråkig eller en film som du tyckt varit långdragen och seg. Du som sändare kan se dig som informationen i den där boken eller budskapet i filmen som mottagaren ska försöka ta till sig och finna intrrssant.

Bild: För en lyckad kommunikation bör så många sinnen som helst involveras av sändaren.

(https://annawalter.wordpress.com/tag/gymnasium-ernestinum/)

Det hänger dock inte enbart på sändaren eftersom mottagaren också måste vilja ta emot budskapet vilket kan vara svårt med allt omkringliggande störningar som kan få oss på andra tankar. Mottagaren måste vara fokuserad på kommunikationen för att budskapet från sändaren ska kunna nå fram. Det behövs således en relation mellan sändare och mottagare för att kommunikation ska kunna uppstå. Men varför ska då mottagaren lyssna på sändaren? Exempelvis krävs en relation mellan lärare och elev, där läraren måste ha vunnit elevens förtroende och respekt innan en lyckad kommunikation kan uppstå. Åter spelar de sociala aspekterna en stor och förmodligen avgörande roll för huruvida kommunikationen kommer att lyckas eller inte.

Bild: Relation av förtroende och respekt mellan lärare och elever.

(https://www.therydbergtribune.se/2012/05/relationen-mellan-larare-elever-och-sprak/)

Följande filmklipp belyser ett exempel på en misslyckad kommunikation mellan lärare och elever där läraren inte fått med sig elevernas förtroende och där eleverna inte heller accepterar situationen att läraren agerar sändare och således leder kommunikationen.

Film: drive.google.com/file/d/0B2VSNOWBAXckWmtTaXVocWFyZDg/view?usp=sharing