Det är en enkel biologisk funktion. Att utbyta genetiskt material för att förbättra en arts anpassningsförmåga. Men att komma samman är allt annat en enkelt. förförelsen, uppvaktningen, engagemanget. De ingår i en invecklad dans som uppstod för miljontals år sedan och som koreograferats under otaliga generationer. Varje sekund, dygnet runt bildas över tusen spermier hos mannen. Det är 60 000 spermier i minuten, eller 14 miljoner under en kväll. De är bara 0,05 mm långa men 300 miljoner av dem är alltid redo att utföra sin livsuppgift: Att befrukta ett ägg.

Till skillnad från mannen, föds kvinnan med sin uppsättning av könsceller. En miljon ungefär. Endast cirka 400 äggceller kommer att släppas ut. Mindre än hälften av de spermier en man bildar varje sekund. När kroppens minsta celler möter den största, går bara en i mål. För bara några sekel sen, när man började kika på spermier i mikroskop trodde man att varje spermie hade en liten människa i sig, en homunculus. Nu vet vi helt säkert att så inte är fallet. I kroppens alla 100 biljoner celler finns en komplett ritning över en människa, ett genom. Här är DNA-molekylerna hårt packade i knippen som kallas kromosomer.

Varje cell har 23 kromosompar. Spermier och äggceller har dock bara en halv ritning var. De behöver varandra och när de möts smälter deras DNA:n samman och blandar mammans och pappans anlag. I dagar färdas det befruktade ägget genom äggledaren mot livmodern. Det växer och delar sig under tiden.

Bild: För bara någa sekel sedan trodde man att spermien innehöll en liten människa (homunculus).

(https://naschov.cz/jak-vznika-savci-spermie/)

Ca 20 timmar efter befruktningen delar sig det befruktade ägget i två celler, efter 48 timmar, fyra celler, tolv timmar senare är det åtta celler och efter 72 timmar är det sexton. Samtliga nya celler är genetiskt identiska med orginalet. Efter en vecka har den friflytande cellbollen, som nu kallas blastocyst nått livmodern. Cellerna fortsätter att dela sig medan den letar upp en bra landningsplats. Nu är det bekräftat, hon är gravid. Tiden går och cellerna specialiserar sig och former börjar träda fram. Vid tre veckor markerar en skåra början till ett nervsystem. Rörets övre del ska bli en hjärna och den undre delen ska bli ryggmärgen.

Efter åtta veckor finns nästan alla organ och system på plats i embryot. Vilket i vecka nio gör att det börjar kallas foster och nu börjar det växa på riktigt. I vecka tolv, när föräldrarna får en första skymt av världen där inne kan fostret träna på att andas med fostervatten istället för luft. Det kan redan slå och sparka. Vid 14 veckor kan det svälja och suga på tummen. Vecka 24 kan det höra medan det vid vecka 32 svarar på musik och röster. Runt vecka 40 är det redo att komma till världen. Under de nio månader det tog från befruktat ägg till färdigt spädbarn har hon blivit över 5000 gånger större.

Kvinnor jorden runt kan intyga att det är inte enkelt att nå hit. Ändå föds 260 människor så här varje minut. Det är 374 000 varje dygn och över 136 miljoner varje år. Varför utveckla ett så smärtsamt och riskabelt sätt att föröka sig? Det är priset för våra enorma hjärnor.

Bild: Livet tar form i mammans mage i form av ett foster.

(https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article10762202.ab)

Film: drive.google.com/file/d/1Z9MxaymfOlnMg0UwpJm6M4Z5GcSWw2sA/view?usp=sharing