Inom en art skiljer sig de olika individerna åt. Avkomman liknar sina föräldrar. Det föds fler ungar än vad som överlever till vuxen ålder. Organismerna får kämpa för att överleva eftersom de utsätts för många hot från rovdjur. Eftersom några individer har lättare att klara sig blir de också de som får chansen att föröka sig. Deras avkomma för deras framgångsrika anlag vidare till nästa generation. Evolutionsprocessen kan sammanfattas i fyra grundläggande punkter.

• Det finns variationer i generna mellan olika individer.
• Trycket från miljön gynnar vissa men missgynnar andra.
• De individer som lycks bäst har gener som gör att de klarar av trycket från miljön.
• Generna förs vidare genom många generationer.

Bild: Evolutionsprocessen.

(https://www.itsnicethat.com/articles/katie-scott)

Evolution genom naturligt urval Den här teorin framfördes både av Charles Darwin och Russel Wallace 1858. Året efter publicerade Darwin sin berömda bok om arternas uppkomst. Det där var alltså de grundläggande dragen men hur utvecklas en art till att bli något helt nytt? Vad är det som händer? Först måste vi förstå hur djur och växter förökar sig. Allt handlar om deras DNA. DNA finns i cellkärnan inuti alla celler utom i de röda blodkropparna. Den bär med sig den genetiska informationen eller generna som beskriver hur den här cellen ser ut. När cellen delar sig delas även dess DNA i två kedjor. Varje kedja fungerar sedan som en mall för hur en ny dubbelsidig DNA-spiral byggs upp. Nu har vi alltså fått två celler med exakt likadant DNA.

Bild: Vanlig celldelning (mitos).

(https://creationwiki.org/Mitosis)

När de här cellerna delar sig igen överförs DNA till nästa generation celler. Den här celldelningen kallas mitos. En annan slags celldelning äger rum i könscellerna, gameterna som hos honor består av ägg och hos hannar av spermier. Den här celldelningen kallas meios. Den ursprungliga DNA-molekylrn delar sig så att det finn fyra DNA-kedjor. Men under bildandet av könsceller kan kromosomerna utbyta material mellan varandra så att det uppstår könsceller som är olika varandra. Man kan alltså få en skillnad i DNA´t som förs vidare till nästa generation. När en befruktning sker genom att en manlig och kvinnlig könscell möts får den nya individen hälften av sitt DNA från vardera föräldern.

Bild: Celldelning i könscellerna (meios).

(https://en.wikipedia.org/wiki/File:Meiosis_Overview_new.svg)

Det är så här genetisk information förs vidare generation efter generation. Som vi har sett så består en art av många olika individer som har vissa gemensamma grundläggande drag. Inom en art kan exempelvis alla individer ha ett skal men färg och mönster varierar mellan individerna. Det beror på att gener kan finnas i alternativa former, s.k. alleler. I det här fallet varierar den allel som bestämmer skalfärgen mellan de olika individerna. Alleler uppstår p.g.a. slumpmässiga mutationer i DNA-molekylens gener. Chansen att det ska ske en mutation någonstans i en individs DNA-kedja beräknas var mellan en till hundratusen till en på en miljon.

Vissa mutationer gör det svårt för individen att överleva. P.g.a. det naturliga urvalet fortplantas inte de här egenskaperna till näst generation. De flesta mutationer är neutrala. Det är inte till någon fördel för individen men inte heller till någon nackdel.

Bild: Illustration av en DNA mutation.

(https://www.yourgenome.org/facts/what-is-a-mutation)

De här allelerna kan leva vidare i flera generationer utan att individen påverkas. I ett exempl har sniglarna med gröna och randiga skal lika stor chans att reproducera sig som de med röda prickiga skal. Men när det sker en förändring i omgivningen kan de tidigare neutrala mutationerna visa sig vara en fördel eller nackdel för de här individerna. Om mutationen är fördelaktig så kommer de individer som har den troligare att föra sina gener vidare. Som man kan tänka sig händer det här inte särskilt ofta men neutrala och fördelaktiga mutationer har samlats hos varje art under miljontals år. Det är grunden för evolutionen och utan den skulle livet bara bestå av encelliga organismer.

Film: drive.google.com/file/d/0B2VSNOWBAXckMlFNSUxMTjNLZ2c/view?usp=sharing