Bildgalleriet är tomt.

• Vilka är signalerna på en förestående konflikt?
• Hur sker en upptrappning av konflikter?
• Vilka försvarsmekanismer använder vi oss av när vi försöker undvika en konfliktsituation?

Vad är en konflikt?

En konflikt uppstår vid en sammanstötning, en kollision eller annan oförenlighet mellan mål, intressen, synsätt, värderingar, grundläggande behov eller personlig stil.

En chef kan ha en annan syn på organisationens målsättning gällande utvecklingsarbete än vad som föreligger hos medarbetarna. I skolan kan lärare ha olika syn på eleverna generellt eller på någon synnerligen aktuell elev. Bagatellartade konflikter bör få passera utan åtgärd och man bör överhuvudtaget bedöma hur möjligt det är att hanteringen av en konflikt kommer att vara lyckosam innan man ger sig in i den.

Bild: Rektorn och läraren låg tidigare i ständig konflikt med varandra men är nu parhästar i skolarbetet.

(https://linkis.com/kit.se/2016/06/21/51/zekW2)

Upptrappning av en konflikt

Många människor ser konflikter som något obehagligt och väljer ofta att förtränga dem eller vägra se dem. Fortgår oförenlighetsprocessen blir man visserligen tvungen att  se och erkänna problemet, men bedömer det som obetydligt och inte värt att ta på allvar. Det slätas över och man hoppas på att allt ska ordna sig, utan konsekvenser. Dessvärre dyker ofta problemen upp igen och blir då ofta stora och svårhanterliga. Utvecklas processen ytterligare uppmärksammas fler och fler på problemet och man börjar diskutera med varandra och tar parti för den ene eller andre. Det kan också vara så att en syndabock utses. Slutligen blir konflikten så pass akut att man går samman och kräver ett ingripande. Ledaren får nu se till att den rullande konflikten får någon sorts lösning som i detta långtgående skede kan leda till ändrade arbetsuppgifter eller omplacering av syndabocken. Övriga omständigheter lämnas även om de innehåller bidragande orsaker till den upptrappade konflikten. Locket läggs på konflikten och vi går vidare vilket blir ett felbeteende när vi utsätts för en konfliktsituation. Vi kan således:

• fly, vägra se eller bagatellisera problemet.
• utse en syndabock som får bära ansvaret för den uppkomna konflikten oavsett om andra personer har lika stor del i det hela.
• göra oss beroende av ledaren som övertar ansvaret när vi själva misslyckats.

Bild: Syndabocken Luleås nye målvakt Niko Hovinen gjorde en blek insats i sin debut och byttes ut.

(https://www.nsd.se/sport/uppgifter-hovinen-pa-vag-till-malmo-9037091.aspx)

Signaler på en förestående konflikt

En förestående konflikt kan föregås av varningar som minskad produktivitet eller att kvaliteten sjunker. Personalomsättning och sjukskrivning kan kanske öka samt att det är dålig stämning i arbetsgruppen. Här dras en hel del personer med oro, rastlöshet, irritation, trötthet, koncentrationssvårigheter, passivitet och t.o.m. ångest eller panikkänslor. Dessa kroppsliga signaler om att det inte står rätt till bör få oss att stanna upp och fråga oss vad det är som är fel och vad vi kan göra för att ta oss ur den uppkomna stressen? Har vår kropp redan börjat uppvisa psykomatiska reaktioner har dessvärre konflikten redan börjat få skadeverkningar. De visade symptomen kan vara aggressivitet, sömnstörningar, minnesluckor, handlingsförlamning, fobier och depression. Vad står då dessa signaler för? För att utreda den frågan kan det många gånger krävas någon att samtala med och i svårare fall en specialist.

Bild: Signaler på en annalkande konflikt kan exempelvis visa sig i passivitet.

(https://www.mehr-fuehren.de/konflikte-erkennen/)

Försvarsmekanismer i konfliktsituationer

Enligt Freud tar vi till olika mekanismer för att försvara oss i trängda lägen för att försvara vårt eget jag mot angrepp från andra personer. Försvarsmekanismerna är således positiva men kan även hämma hanteringen av en konfliktsituation. Forskning har visat att man i sina försök att undkomma konnflikten ofta  lägger över ansvaret på andra till inadekvata reaktioner inför ett hot som man inte vet hur den ska bemötas. Dessa anpassningsreaktioner är typiska för den individ som har utsetts till syndabock och bärare av gruppens problem.

Bild: Stoppa huvudet i sanden och på så sätt undgå fara är än så länge bara en myt.

(https://karvling.com/2012/08/22/sticka-huvudet-i-sanden/)

De viktigaste försvarsmekanismerna är följande:

• Regression - Vid problem återfaller vi lätt till ett omoget och primitivt beteende.
• Överkompensation - Vi döljer en svaghet genom att visa oss duktiga på något annat.
• Projektion - Man projicerar sina svageter på någon annan.
• Bortträngning - Man vill inte avslöja sina problem för andra utan sopar problemen under mattan.
• Förskjutning - Känslor går ut över någon annan än den de egentligen borde riktas mot.
• Rationalisering -  Handlar om att bortförklara något.
• Identifikation - Man beter sig som andra gör för att inte avvika från det normala.
• Reaktionsbildning - Vi visar känslor som egentligen är motsatsen till vad vi känner.
• Intellektualisering - Man tar till intellektualiserande resonemang i stället för att visa sina känslor.

Förr eller senare när vi människor kommunicerar har vi olika syn på saker och ting och vill gå olika vägar. Vi stöter samman i exempelvis motsatta intressen, värderingar, förväntningar, mål, viljor, personligheter, känslor eller t.o.m. roller. Eftersom människan strävar efter  harmoni och balans  i sin närmaste omgivning blir en konflikt som grus i maskineriet. De flesta människor tycker att konflikter är jobbiga och negativa, men ibland kan de vara nödvändiga för att nyansera våra insikter och göra någonting på ett annat sätt. Konflikten kan öppna upp ett problem, ett förhållningssätt där konflikten kan vändas till något positivt. Genom historien har olika konflikter studerats och för filosofen och samhällstänkaren Karl Marx utgjorde konflikten grunden i vår utveckling samhället. Från det gamla Grekland härstammar dramatiska berättelser där konflikten utgör det cenrala i filmen och bygger på en klassisk dramaturgisk modell.

Bild: En konflikt är parter som inte förenas och som agerar så att det stoppar den andra parten att nå sitt mål.

(https://slideplayer.se/slide/2323995/)

I det följande filmklippet beskrivs Karl Marxs konflikt teori som det grundläggande i utvecklingen av samhället.

Film: drive.google.com/file/d/0B2VSNOWBAXckN29FZHpmZEY1c0k/view?usp=sharing