Lab - Bakterieodling
Examensmål:
Utbildningen ska utveckla elevernas samarbetsförmåga, kreativitet, självständighet, ansvarstagande och förmåga att se möjligheter, ta initiativ och omsätta idéer praktiskt. Utbildningen ska också ge förutsättningar för eleverna att utveckla ett tvärvetenskapligt förhållningssätt.
Betygskriterier:
| Centralt innehåll | Kunskapskrav E |
| Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering, mätning och experiment samt etiskt förhållningssätt kopplade till det naturvetenskapliga utforskandet. | Eleven utför en enkel naturvetenskaplig undersökning och redogör översiktligt för den. |
Inledning:
I denna laboration ska ni ta reda på vila sorters bakterier som finns i skolans offentliga lokaler. Glöm inte att dokumentera allt ni utför och observerar.
Bakterieformer:
Spiriller
Dessa bakterier ger bl.a. upphov till syfilis och kolera.
Stavformiga (bacillus)
Dessa bakterier ger upphov till bl.a. sjukdomarna mjältbrand, kikhosta och tuberkulos, stelkramp och spetälska.
Kulformiga (kocker)
Dessa bakterier ger bl.a. upphov till sjukdomarna halsfluss, svinkoppor, lunginflammation (streptokocker), hudinfektioner och matförgiftning (stafylokocker).
Material:
- Två petriskålar per grupp (ca 3-4 personer)
- Märkpenna
- Vaddpinnar eller tejp
- Värmeskåp (varm plats)
- Näringsunderlag för bakterieodling (20 ml vatten, 0,4 gram agar (per petriskål) och färdigköpta sterila petriskålar
Metod:
1. Inled med att göra näringsunderlaget som bakterierna sedan ska föröka sig i.
2. Väg upp agar. Värm upp vattnet och tillsätt agar, låt den lösa sig under omrörning tills precis innan det kokar (Obs! Agarlösningen får absolut inte koka). Låt svalna lite innan du häller upp ett tunnt lager i två rena petriskålar. Låt stå tills agargelen stelnat. Arbeta så att odlingsunderlaget i petriskålarna inte förorenas av bakterier.
3. Dela in petriskålarna i fyra segment genom att rita på skålarnas undersida. Numrera segmenten.
4. Ta bakterieprov från lämpliga ställen ni vill undersöka med en ren vaddpinne eller tejpbit. bred sedan ut proven i de olika segmenten i petriskålarna, notera i anteckningarna och märk respektive segment varifrån bakterieprovet är taget. Fortsätt att ta prover för de återstående andra segmenten. Ta prover från olika slags platser.
Exempel på provtagningsplatser:
- Dörrhantag (ex. hemvisten, klassrum)
- Toaletten (ex. spolknapp, handfat, kranar, dörrhantag)
- Bänkar i klassrum
- MacBook (tangentbord)
- Skärm på smartphone
5. Sätt på locket på petriskålarna och stäng dem omsorgsfullt med tejp.
6. Placera skålarna i ett värmeskåp och låt bakterierna växa under ett dygn. Placera sedan bakteriekolonierna i ett kylskåp under ytterligare två dagar.
7. Undersök bakteriekolonierna genom mikroskopiering och beskriv vilka sorters bakterier ni kan se, och hur många kolonier det finns. Notera skillnader, form, färg och tillväxtsätt (teckningar eller foton är bra komplement).
8. Diskutera tillväxten av bakteriekolonierna och de olika bakterieformerna/blandning av dessa samt förklara varför ni tror att vissa bakterier förekommer/inte förekommer på de platser där ni hittat dessa. Hade ni väntat er/inte väntat er att finna bakterierna på dessa platser? Hur kan ni gå vidare i laborationen för att få veta mer om någon av dessa bakterier?
Nedan finns även laborationen i pdf-format: