Bakteriernas funktionalitet

Att vara så liten i en så stor massa är inte alltid så lätt. Bakterier driver hit och dit påverkade av krafter som vi tycker är obetydliga. Det behövs bara att vattenmolekylerna vibrerar för att de ska knuffas iväg. En del bakterier är utrustade med många trådar som kallas för flageller och när de vrids runt kallas de för propellrar. Flagellerna gör bakterierna väldigt rörliga, men när har bakterierna nytta av att kunna förflytta sig? Jo när de ska skaffa mat förstås. Många tillverkar sin föda själva t.e.x. de gröna bakterierna som gör det genom fotosyntes och järn respektive svavelbakterier som utvinner sin näring ur järn respektive svavel. Organismer som producerar sin egen näring sägs vara autotrofa. Andra organismer är heterotrofa och tar sin näring från en energikälla som redan finns.

Bild: Autotrofa bakterier vs heterotrofa bakterier.

(https://www.diffen.com/difference/Autotroph_vs_Heterotroph)

Vad vi än äter så delar vi det med bakterier. Inne i den varma och fuktiga tjocktarmen är miljön perfekt för många bakterier och de har samlats där i stora mängder. Om du inte hade alla de här bakterierna skulle du ligga väldigt illa till för många av dina middagsgäster  i magen bryter ner maten åt dig, så att du kan tillgodogöra dig näringen i den. Både människor och andra djur är beroende av att bakterier hjälper dom att smälta maten. T.o.m. innan maten når din mage har bakterierna oftast smakat på den. Men bakterierna förstör inte alltid mat, ibland gör dom raka motsatsen då de konserverar den. Som de små youghurt bakterierna som när förhålland är de rätta växer de i mjölken och ger oss youghurt.

Bild: Acidophilus bakterier i youghurt.

(https://nootriment.com/acidophilus-capsules/)

Men nu ska vi titta på en grupp som är ännu viktigare och de är de nedbrytande bakterierna. När något dör måste det brytas ner i sina yttersta beståndsdelar, dvs. kol, väte och kväve. Det sköter de nedbrytande bakterierna om och tack vare deras insats återförs organiskt dött material till naturens kretslopp. Utan deras renhållningsarbete skulle jorden inte vara någon trevlig plats att bo på. De nedbrytande bakterierna arbetar hela tiden överallt på jorden. På land, i dammar och sjöar och vattenreningsverk. Bakterierna må vara små men det är världens äldsta organismer, de är också de flesta organismerna i världen.

Vare sig de förökar sig på egen hand eller genom celldelning eller tillsammans med en annan bakterie genom konjugation, så kan det handla om en explosionsartad tillväxt. Eftersom de bara består av en enda cell och saknar kärna kan de verka primitiva men de har lyckats anpassa sig till nästan varenda miljö som finns på vår jord. En del lever där det inte finns någon luft medan andra framställer den luft som vi andas. Somliga kan livnära sig av sten och nåra smälter vår mat åt oss. Ofta är de till nytta för månniskan, ibland är de till skada, men de ingår alltid i kretsloppet av födelse, död och överlevnad. Bakterierna har avgörande funktioner för livet på jorden och håll med om att det är fantastiskt att en enkel organism kan göra så mycket.

Bild: Escherichia coli är ett exempel på en bakterieart som lever naturligt i tarmen.

(https://www.diabetes.dk/aktuelt/nyheder/nyhedsarkiv/2015/tidligere-diabetesformand-faar-stor-pris.aspx)

Film: drive.google.com/file/d/0B2VSNOWBAXckdzNNeFhObDVWTmc/view?usp=sharing