Bildgalleriet är tomt.

Historik

1914, året för utbrottet av ett av världens mest vildsinta krig, som råttor ur diken, illaluktande med dysenteri, fick det starka män att gråta. Det fanns inga av de välsignelser som plasma eller penicillin, bara förbannelse av maskingevär, giftig gas och barjonetter. Den enda nåd i detta helvete kommer från en blomma, Papaver somniferum, "den sovande juicevallmon". Dess sav kan förvandlas till den mest kraftfulla narkotika i världen, opium, morfin och heroin. Droger som dödar smärta och inducerar glädje i hjärnans neurocentrum. Det kontrollerar också matspjälkning, kroppstemperatur och andning. Den rätta dosen låter de sårade sova ostört och de döende le med ett smärtfritt lugn. Däremot skapar överdosering ett lustfyllt fysiskt beroende som resulterar i lidande och död.

Bild: Brittisk pluton på väg upp ur skyttegravarna under Första världskriget 1914-1918.

(https://fof.se/tidning/2011/8/forsta-varldskrigets-gatfulla-sjukdom-granatchock)

Efter att ha dragits med långvarig användning resulterar det i plågsam smärta. Men på andra sidan Atlanten fruktar medborgerliga och religösa ledare dessa faror och om narkotiska band. Men i mer än en statlig lag finns det inget sådant som en illegal drog. Amerika är ett dopaminsparadis.Trots att vallmon var dömd i tjugohundratalets Amerika var vallmon en gång hyllad som en gudagåva. För 6000 år sedan kallade de gamla babylonierna den "glädjens växt" och drack saften eller torkade den till kakor av opium. De åts för att öka njutningen med sex. Århundraden senare använde Alexander den store vallmon för att erövra världen.

Han gav den till sin armé och förde vallmon till Indien där den blomstrade i den subtropiska solen och växte sig kraftigare. Alexanders blomma fann sin väg till romerska gladiatorer och likt hans armé åt de opium för att strida utan rädsla och om de blev dödligt sårade kunde de dö smärtfritt.

Bild: Alexander den store gav sina soldater opium för att klara av långa vandringar och hårda strider.

(https://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3118&grupp=19309&artikel=5512348)

Faran med opium dokumenterades så tidigt som 150 f.Kr. när den grekiska fysikern Galien varnade att opium måste användas sparsamt och när den användes skulle den användas mot smärta orsakade av skador än att bli bunden till drogen, ett koncept som idag kallas beroende. Men i en era av döda eller botande metoder, som att hugga av lemmar, dra ut tänder för hand, urlaka, sträcka upp, knoppa av och föra krig med svärd, var opium en mirakel drog. Men blomman av nåd var förutsedd att bli lidandet för miljoner människor, när den nya världen mötte den gamla.

1492 sände drottning Isabelle och kung Ferdinand iväg Columbus för att finna en sjöväg till Indien för att bland andra saker ta med sig opium. Förrådet som först möblerades av arabiska köpmän slutar med arabisk exponering från Spanien och landet är desperat efter en annan källa av den uppskattade smärtdödaren. Columbus nådde förstås aldrig Indien eller dess opium men han fann hursomhelst istället något annat i den nya världen, nämligen tobak som kom att ändra sättet som opium når hjärnan på. Rökning av opium är ett nytt sätt att konsumera den på, då ett andetag sänder drogens kemiska endorfiner till lungorna och vidare till hjärnan, en strategi som leder till att opiumets lustfyllda toppar blir mer intensiva.

Bild: Christopher Columbus upptäcker "den nya världen" 1492.

(https://www.so-rummet.se/aret-runt/columbus-upptacker-amerika)

År 1800 är opiumrökningen på väg att ruinera Kina, två århundranden efter det första opiumet anländer är 1/3 av landets invånare beroende. Då opiumet stått utanför lagen i hundra år har utlänningar fortsatt att sälja det. Det mesta av opiumet kommer från odlingar i brittiska kolonier i Indien och en låda kostar 2 dollar att producera och säljs för 10 dollar. Misären i Kina är som en skänk från ovan för Britannien. I trots försöker Kina stoppa opium handeln, vilket leder till att Britannien förklarar krig. Under loppet av 6000 år utvecklas opium från en välsignelse till en förbannelse.

Det startade som torr sav som människor åt för att döda smärta och känna glädje, men under 1700-talet ändrade en olycka i historien dess rutt till hjärnan och lade grunden till världens första drogepidemi. Opiums förbannelse är inte begränsad till Kina. På 1900-talet ger det en annan narkotika, där en kemist letar efter ett sätt att göra opium starkare och resultatet är den mest smärtdödande drogen i världen samt den mest beroendeframkallande. Den nya narkotikan kom att både välsigna Amerika med en lindring av smärta och plåga det med den värsta av epidemier av drogmissbruk i dess unga historia.

Bild: Ökänd opiumhåla i Shanghai i mitten på 1800-talet.

(https://www.shmoop.com/early-american-immigration/race.html)

Opiumvallmon har odlats i tusentals år. Sedan dess har opium använts som läkemedel eller rusmedel. På 1800-talet skaffade sig England och Frankrike en monopolliknande kontroll over opiumhandeln med Kina, en rätt som särskilt engelsmännen utnyttjade hänsynslöst. Den fria handeln ledde till en kraftig spridning av opiummissbruket bland kineser. Opiumrökningen blev i Europa spridd hos smågrupper redan under 1800-talet. Framställningen av starkare opiater, som rent morfin och senare även heroin, samt introduktionen av sprutor och kanyler bidrog till att öka spridningen av opiatmissbruket i var del av världen. Sedan mitten av 1960-talet har heroinmissbruket utvecklats till ett mycket allvarligt socialt och medicinskt problem i de fiesta västländer.

Opiater i historien
Opium är den äldsta narkotikan och den som hela tiden stått i centrum för diskussioner om sinnespåverkande droger. Redan i Odyssen (ca 700 f.v.t.) beskrivs "en saft, som dövade smärta och harm och minnet av alla bekymmer". Saften har senare visats vara opium. I västerländsk medicin infördes opium av Paracelsus på 1500-talet. Carl von Linne inordnade opiumvallmo i sitt botaniska system och gav den namnet Papaver somniferum ("den sömngivande"). Begreppen "narkotika" och "narkomani" härleds båda ur det grekiska ordet "narke", som betyder sömn.

Opiater var de första läkemedel som blev föremal för ett omfattande missbruk i medicinska sammanhang. När den tyske farmakologen F. W. Serturner åren 1803-04 isolerade den sömngivande och smärtstillande komponenten i opium gav han den namnet morfin efter den romerske sömnguden Morpheus. Morfinet skulle senare bli det första allmänt använda smärtstillande medlet. Morfinet användes under 1800-talet med stor entusiasm men visade sig framkalla allvarligt beroende. Opiater är alltjämt typdroger när man diskuterar mekanismer bakom beroende- och toleransutveckling, abstinensreaktioner, livshotande förgiftningar m.m.

Opium innehåller ett tjugotal verksamma alkaloider bl.a. morfin, noskapin, kodein, papaverin och tebain. Alkaloider från plantan med smärtstillande och euforiska effekter kallas tillsammans med syntetiska ämnen som påverkar kroppen på liknande sätt för opiater eller opioider. Opium används huvudsakligen som råvara för framställning av morfin (som det består mest av, cirka 16 %), kodein och andra opiumalkaloider.

Bild: Den gulvita mjölksaften från de omogna frökapslarna mörknar i kontakt med syre och stelnar till råopium.

(https://news.nationalgeographic.com/news/2007/08/photogalleries/afghanistan-pictures/photo3.html)

Framställning och beredningar
Opiumvallmon, Papaver somniferum, är en ettårig växt som kan bli 70-100 cm hög. Den har vita, rosa eller violetta blommor. Den omogna kapseln är nästan rund (ibland avlång) med en krans runt toppen och en liten ring på stammen under kapseln. Diametern varierar mellan en och fern centimeter. Vallmon odlas i en het och torr zon som sträcker sig frän Balkan, genom Turkiet, Iran, Afghanistan, Pakistan, Indien, Burma (Myanmar), Vietnam och Thailand till Svdkina samt i Central- och Sydamerika. De största odlingsarealerna återfinns i de båda områden som kallas "Gyllene triangeln" (Burma (Myanmar), Laos och Thailand respektive "Gyllene halvmånen (Afghanistan, Iran och Pakistan).

De senaste årtiondena har odlingen i Gyllene Triangeln minskat kraftigt. Idag sker mer an 80 procent av världens opiumproduktion i Afghanistan. Ur opiumvallmon utvinns naturliga opiater som opium, morfin, kodein m. fl. Morfin kan genom en enkel kemisk process omvandlas till det halvsyntetiska ämnet heroin. Till gruppen opiater räknas också en rad helt syntetiska medel med likartad verkan (s.k. opioider) t.ex. fentanyl, ketobemidon och buprenorfin.

Bild: Fält med Papaver somniferum eller opiumvallmo.

(https://ayuraushadhigyan.blogspot.se/2013/08/afim-opium-poppy-papaver-somniferum.html)

Opium
Opium är torkad saft fran opiumvallmo. Efter blomningen skåras kapseln med en speciell kniv. Opiumet skördas genom skrapning av kapslarna efter 12-15 timmar. Den ursprungliga saften är mjölkvit till färgen men blir svartbrun i kontakt med luft. Den skördade saften har en karakteristisk smak och lukt. Opium innehåller flera alkaloider, av vilka morfin dominerar. Morfinhalten i opium varierar mellan 5 och 20 procent. Övriga viktiga alkaloider är narkotin, kodein, papaverin och tebain. Den återstående massan består av vatten, mineraler, organiska komponenter som syror, socker, vax, olja m.m. Raffinerat opium (rökopium) erhålles genom malning av opium, upplösning i vatten, uppvärmning och filtrering.

Genom ytterligare uppvärmning avlägsnas vattnet. Raffinerat opium är svart med glansig yta och har samma karakteristiska lukt och smak som opium. Laudanum är en alkoholhaltig tinktur med opium, som tidigare använts som bl.a. medel mot svár diarré. Opium röks vanligtvis, men det kan även sväljas eller drickas. Opium används inom medicinen som smärtstillande medel, som hostmedicin (för sin kodeinhalt) eller som medel mot diarre. Opium produceras alltjämt som medicinsk beredning då det innehåller medicinskt värdefulla ämnen, bl.a. morfin och kodein.

Bild: Afghanska bönder samlar råopium när de arbetar på ett vallmofält i Khogyanidistriktet i jalalabad.

(https://www.pinterest.se/pin/489133209503490454/)

Missbruksmönster och verktyg
Opiater kan konsumeras på många sätt. Opium röks vanligen i speciella pipor. Det kan också sväljas som tabletter eller tinktur (alkoholhaltig lösning). Kodein konsumeras vanligen som dryck med upplösta brustabletter, mera sällan genom injektion. Morfin missbrukas numera mest som injektionslösningar. Av tradition har heroin (heroinhydroklorid) missbrukats främst genom intravenösa injektioner. Numera förekommer även rökning av både hydroklorid- och basformerna. Vid rökning placeras heroinet på en bit aluminiumfolie och upphettas med hjälp av en tändare eller ett ljus.

Hettan förgasar heroinet, och röken kan inandas genom ett rör. eller genom kupade hander. Rökheroin kan även blandas med vanlig tobak och rökas i pipa eller cigaretter. Heroinhydroklorid omvandlas ibland till heroinbas for att kunna rökas. Heroinbas kan injiceras om den löses upp tillsammans med syra. Heroin kan också. sniffas. Sniffning ger dock inte samma kraftiga effekt som injicerande. Tillgången till drogen påverkar ocksa valet av tillförselsätt, så att en missbrukare som har ringa mängd kan föredra att injicera drogen för att tillgodogöra sig maximal ruseffekt.

Metadon intas som missbruksmedel vanligen genom nedsväljning av tabletter eller drickfärdig lösning. Buprenorfin missbrukas ofta genom injektion av färdig lösning eller upplösta tabletter. När andra syntetiska opiater missbrukas, sker det vanligen som färdiga läkemedelsberedningar (tabletter eller injektionslösningar). Vid missbruk av opiater används bl.a. sprutor och kanyler speciella pipor eller aluminiumfolie. Vid beredningen av lösningar nyttjas bl.a. metallskedar och syror.

Bild: Okänd narkoman röker heroin på foliepapper (Chasing the dragon).

(https://www.flashback.se/artikel/3431/norges-halsominister-vill-gora-rokheroin-lagligt)

Effekter vid opiatpaverkan
Medicinska doser av opiater måste vara tillräckligt stora för att ge effektiv smärtlindring men får inte vara så höga att patienten riskerar att utveckla ett beroende. Patienter som under sjukhusvistelse fått morfin som smärtstillande medel kan dock beskriva effekterna "som att flyta omkring på mjuka moln där allting känns skönt och tryggt" Vid missbruk eftersträvas direkt en kraftig berusning med starkt euforiska effekter, som därför blir
hastigt beroendeframkallande. Alla opiater har vissa gemensamma drag då det gäller påverkan under ruset. Följande effekter kan uppträda i varierande grad:

• rush" eller värmekänsla i magen då ruset sätter in, denna kan vara kraftig vid t.ex. heroininjektioner,
• djup känsla av välbefinnande samt upprymdhet (eufori),
• bedövning och smärtlindring,
• känsla av inkapsling eller oberörbarhet,
• försämrad tids- och avståndsbedömning,
• försämrad talförmaga och långsammare motorik,
• dämpade kroppsfunktioner, samt
• vid överdoser: dödliga förgiftningar med hastigt förlopp på grund av andningsförlamning.

Rusverkan av enskilda opiater kan upplevas något olika. Så brukar heroin ge en hastigare och kraftigare "rush" än morfin. Skillnaderna i rusupplevelser mellan olika opiater är dock inte större än att många missbrukare kan ha svårt att skilja mellan t.ex. heroin och morfin, särskilt om utblandningsgraden eller deras aktuella tolerans varierar. Metadon ger vid nedsväljning lângsamt insättande effekter och framkallar inte lika snabbt insättande rus som heroin. Ett opiatrus varar flera timmar, beroende på dosen och den egna toleransen. Heroin ger ett kort rus om 4-6 timmar, morfin 6-8 timmar. Den smärtstillande effekten av metadon bestar upp till tolv timmar vid upprepad tillförsel. Ett buprenorfinrus varar 6-8 timmar. Ett fentanylrus varar 30-90 minuter.

Bild: Opium party 1918.

(https://www.reddit.com/r/opiates/comments/4vkdtp/french_opium_party_1918/)

Skador
Den allvarligaste risken vid opiatmissbruk är dödliga överdoser. Opiater dämpar andningen. En överdos leder snabbt till nedsatt andning. Missbrukaren glider först in i medvetslöshet och avlider sedan — i värsta fall redan inorn fem till tio minuter. Tillståndet kräver akutmedicinsk vård, som med hjalp av specifika motgifter (Naloxon, Naloxone, Narcan, Nexodal m.fl.) snabbt kan häva förgiftningen. Risken for en överdos av morfin eller heroin är särskilt stor vid injektion, eftersom missbrukaren då inte kan hejda den fortsatta tillförseln när denne känner att effekterna blivit for starka.

En allvarlig riskfaktor är att missbrukaren sällan vet hur stark beredning han köpt och knappast heller sin dagsaktuella tolerans. Risken för dödliga överdoser är mindre vid rökning, eftersom missbrukaren då lättare kan anpassa den tillförda dosen. Dödliga överdoser finns dock rapporterade även vid heroinrökning. Opiatmissbruk framkallar impotens och sexuellt ointresse. Opiater har utöver risken för livshotande andningsstillestånd inte särskilt farliga effekter på kroppsliga eller psykiska funktioner. Förstoppning är en av de få återkommande störningarna.

Aptitlöshet, svettningar och yrsel kan förekomma. En del opiater, som ketobemidon och kodein, kan vid långvarigt missbruk framkalla klåda, illamående och förstoppning samt svåra hudutslag. Heroinmissbrukare kan till följd av deras oordnade livsföring ha dålig hälsa. Ofta har de ett nedsatt immunförsvar och drabbas av infektioner på grund av misskött spruthygien. Genom att byta orena sprutor och kanyler med varandra kan de infekteras av stafylokocker, gulsot (hepatit) eller HIV. Överdödligheten hos heroinmissbrukare är kraftigt förhöjd. Den kan vara mer än tio gånger högre än hos normalbefolkningen. De viktigaste dödsorsakerna ar överdoser; sjukdomar, olycksfall, trafikolyckor, våld och självmord. Heroinmissbruk är ofta kopplat till en hög kriminalitet.

Bild: Akut överdosering orsakas vanligtvis av opioider som heroin.

(https://nyheter205.rssing.com/chan-4974127/all_p372.html)

Beroende m.m.
Opiater ger snabbt upphov till ett beroende. Särskilt hastigt går beroendeutvecklingen vid missbruk av heroin. Redan en eller två intravenösa injektioner kan vara tillräckliga för att framkalla ett livslångt beroende, s.k. heroinism. Den känslomässiga fixeringen vid heroineffekterna kan t.o.m. överträffa sexualdriften. Beroendeutvecklingen går något långsammare för morfin och för opium och moderna opiatersättningsmedel. De inledande mycket starka och behagliga effekterna av heroin minskar tämligen hastigt, då kroppen utvecklar tolerans.

Missbrukaren måste tillföra kraftigt höjda doser för att uppnå samma ruseffekt som tidigare. Ökningen av konsumtionen sker snabbt och når snart en hög nivå. En heroinist kan vid kraftigt stegrad tolerans använda tio gånger högre dagsdoser än när denne började sitt missbruk och i en del fall ännu mer. Abstinensreaktionerna efter tillnyktring från en period av opiatmissbruk är tydliga. De kan ibland visa sig redan efter en eller två veckors intensiv tillförsel. Under första dagen blir missbrukaren likgiltig, orolig rastlös och försummar sin personliga hygien och sitt yttre.

Under de följande dagarna kommer missbrukaren att känna sig sjuk. Han kan få gråtattacker, tårar, vidgade pupiller (med dubbelsyn och svårigheter att fokusera blicken), rinnande näsa, nysanfall, sluddrigt tal, försämrade smak- och luktförnimmelser, ökning av salivavsöndringen, ökad puls och andning, ökat blodtryck, illamaende och kräkningsanfall, diarré, gåshud, sömnlöshet samt smärtor i muskler och leder. Efter några dagar minskar symptomen och efter omkring en vecka till tio dagar känner sig missbrukaren besvärsfri. Abstinensreaktionerna upphör omedelbart om missbrukaren tillför drogen på nytt. Detta medverkar till att behålla och förstärka den fixering vid drogeffekterna som beroendet medför.

Bild: Okänd heroinist utslagen av sitt beroende.

(https://www.klikk.no/helse/doktoronline/article1593163.ece)

Film: drive.google.com/file/d/0B2VSNOWBAXckeUE2OTV5RzJ1b3c/view?usp=sharing

Frågor att besvara

• Hur kunde Alexander den store erövra världen med hjälp av opium?

• På vilket sätt kom Columbus upptäckt i den nya världen 1492 att påverka användningen av opium trots att han aldrig hittade något opium?

• Vilka är de vanligaste alkaloider som man kan finna i en kapsel tillhörande opiumvallmo (Papaver somniferum)?

• Vilka länder är i dag de största producenterna av opium och varför just dessa länder?

• I Afghanistan har försöken att få bukt med landets opiumhandel stött på motvind. Varför?

• Förklara framställningsprocessen från råopium till raffinierat opium.

• Hur missbrukas opium?

• Vad skiljer "opiater" från "opioider"?

• Varför är risken för en överdos med dödlig utgång stor vid missbruk av opiater?

• Vilka andra skador i kroppen kan ett missbruk av opiater leda till?

• Utred begreppen "tolerans" och "abstinens" ur ett missbrukarperspektiv.