Bildgalleriet är tomt.

Historik

Drogbaronernas kulle Caja duero, "vägen av guld", smugglarnas motorväg. Här färdas ton av kokablad från Nicaragua, Peru, Bolivia, Equador för att bli det korniga vita pulvret av kokain. Från flygplan som lyfter från startbanor i djungeln eller något som flyter, anländer kokain till Florida och östkusten, till Mexico genom land eller via luften och når Texas och västern. Varje år når 150 miljoner ton kokain 15 miljoner amerikaner och 1,5 miljoner tar det till sig. 6 överföringar markerar kokainets resa från grossister av kokabladmarknaden till langare som säljer ett gram åt gången.

Väl påväg eskorterar vakter bladskörden till avskilda bearbetningsanläggningar där kokabladen transformeras till en produkt som säljs för 192 000 dollar kilot i USA. Kokain kan stoppa ett hjärtas funktion och döda hjärtvävnad vid kontakt och ingen är immun, från Hollywood stjärnor till collegeungdomar. Från det mesta av sin historia missklassificerades kokain som narkotika, en drog som sänker ner nervsystemet. I själva verket är det en kraftfull stimulant då kokain aktiverar noradrenalin, dopamin och seratonin, kemikaler som stimulerar rörelse, spänning och känslan av njutning. Vad är det som gör kokain så unik av alla droger i Amerika? Det är dess kraft till beroendet av känslan av njutning.

Bild: Kokablad från kokabusken Erythroxylum.

(https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=5605352)

I ett test 1972 injicerades apor med kokain och sattes sedan i situationer att välja mellan att se andra apor och att bli injeserad med obegränsade mängder av drogen isolerad från omvärlden. Aporna valde att bli ensam med kokain. De valde även drogen framför mat, punkten där svält börjar bevisar hur kraftfull och farlig kokain beroende är efter bara en dos. Innan kokain blev en av de mest beroendeframkallande drogerna i den moderna världen var den ingenting annat än en av dussintalet alkaloider eller naturliga kemikalier i bladen hos kokabusken Erythroxylum.

Ett löv som visades av urgamla inhemska infödingar i Sydamerika som en energihöjning. Urgamla indianer försökte tro att det hade givits av gudarna och förbehåll dess njutning till kungligheter och höga präster. Med tiden spred sig dess nytta till vanliga människor till att övervinna trötthet som orsakas av den syrefattiga luften i slutendan av dessa berg. I sitt naturliga habitat var kokabladet inget annat än en örtstimulant. Bladet gav inga farliga sidoeffekter men det var på väg att ändras strax efter att hemligheten om kokabladen uppmärksammades 1850 av en italiensk doktor.

Kokans ökändhet uppmärksamades av ett läkemedelsföretag i Tyskland, där det urgamla bladet kolliderade med modern kemi 1860. Albert Niemann forskade på drogens kemiska egenskaper och isolerade kokans aktiva ingredienser. Niemann gav kristallen och substansen namnet kokain. Han hade en strikt tro på dess måttliga substanser och omedvetet skapat världens mest beroendeframkallande drog, en kemisk Frankenstein.

Bild: Albert Niemann beskrev efter experiment på sig själv kokainets bedövande effekt.

(https://www.lookandlearn.com/history-images/XL117642/Albert-Niemann)

1863 anländer kokain till USA som en onämd ingrediens i Mariani vin, ett vin som var patenterat av Korsikansk kemist med samma namn. Ingen hade någonsin hört om kokain eller vet vad det är, men alla gillar det. Vinet Mariani är flytande guld. De amerikanska konsumenterna är obekanta med dess mystiska ingrediens. Senapsentreprenörer såg hur många personer gillade den och började lägga till den till allt de kunde. Kokain är försäljningens bonanza. En av de bästa idéer tillhör John Stith Pemberton i en tid då nykterhetsrörelserna kommer att lysa ett förbud av alkohol.

Pemberton tillverkar en alkoholfri hälsodryck, ett mineralvatten belastat med kokain. Pembertons skäl för att tillverka tonic var enkel, han använde den för att behandla sitt beroende till morfin. Pembertons tonic blev så populär att en annan man vid namn Asa Griggs Candler köpte Pembertons formel och förvandlar det hela till ett imperium och en national ikon, Coca Cola. På 1980-talet användes kokain som en fullfjädrad epidemi och för att möta efterfrågan blev sydamerikanska producenter väldigt sofistikerade och obarmhärtiga att få kokain in till amerikanska händer, där den är en drog av kraft, sex och glamor, utförandet av USA på 1980-talet. Bara regeringens vilja och utfallet hos amerikanerna kan stoppa den. Numera anvands kokain inom sjukvarden endast som lokalbedövningsmedel vid ögonoperationer.

Bild: Nationalikonen Coca Cola innehöll spårmängd av kokain fram till 1929.

(https://blog.herbolariovidanatural.es/page/2/)

Framställning och beredningar

Kokaplantan, (Erythroxylum coca) växer på många platser i världen, bl.a Bolivia, Colombia, Ecuador, Java, Peru och Sri Lanka. Kokabusken når en höjd av 1,5 meter. Blommorna är vita, bladen mörkgröna och omkring fem centimeter långa. Bladen innehåller upp till en procent kokain. Bladen skördas för att tuggas eller beredas som te. Kokablad är råvara för framställning av kokapasta, kokabas, kokainhydroklorid och crack.

Bild: Bonde i Peru vars enda inkomst kommer från odlandet av kokabusken.

(https://www.axess.se/Tv/program.aspx?id=1768)

Kokain
Kokain utvinnes genom att kokablad krossas tillsammans med lösningsmedel. Den grovt renade och intorkade produkten kallas kokapasta. Kokapastan innehaller mellan 40 och 85 procent kokain i sulfatform men även föroreningar från framställningen, t.ex. petroleumrester. Kokapasta kallas ibland när' den röks for "bazooka" (egentligen namn på ett granatgevär) efter dess "bombeffekt" på missbrukaren. Genom tillsättning av kemikalier och upphettning erhålles kokabas. Denna är inte vattenlöslig. Kokainhydroklorid framställs från kokabas genom tillsättning av saltsyra under upphettning. Produkten är vattenlöslig. I sin renaste form är den ett vitt pulver, som har bitter smak och en kännbart lokalbedövande verkan på slemhinnor. Kokain kallas ibland for "snö" (eng. "snow" ), då kristallerna liknar snöflingor.

Bild: Kokain kallas även för "snö" efter dess vita kristalliska pulver.

(https://www.novinky.cz/krimi/407465-policie-rozbila-gang-ktery-do-cr-dovazel-kokain-a-extazi.html)

Kokainbas och crack
Kokainhydroklorid kan omvandlas till "fri bas", som vid rökning tas upp snabbt och ger en nästan omedelbar ruseffekt. "Fri bas" finns i olika varianter, benämnda t.ex. "crack" eller "free base cocaine". Crack förekommer i gråvita eller gulaktiga klumpar med en "porig" yta och en oljeaktig eller "fet" konsistens. Crack påträffas sällan vid polisundersökningar, eftersom crackmissbrukare ofta upprepar sitt missbruk tills hela mängden är förbrukad.

Bild: Crack är gulvita klumpar av fribasen kokain och är avsett att rökas.

(https://drug.addictionblog.org/can-you-get-addicted-to-crack/)

Missbruksmönster och utrustning
Att tugga kokablad är en urgammal tradition bland Sydamerikas bergsindianer. Kokabladet läggs tillsammans med kalk i små tuggbussar, och tuggas länge, samtidigt som saliven sväljs. Tuggandet löser ut tillrackligt mycket kokain för att ge mätbara koncentrationer av kokain i blodet. Ingen speciell utrustning krävs vid tuggande av kokain men innehav av små "bollar" med kokainblad kan vara en indikation pa förberedelse. Kokatuggandet är lagligt i många länder där kokabusken odlas och utgör där ett djupt rotat monster i kulturen. I Sydamerikas bergsområden räknas avstånd traditionellt i det antal kokadoser som behövs för vandringen.

Sträckan benämns en "cocada" och omfattar ca två kilometer i bergsterräng och ca tre kilometer på slättland. En "cocada" kan även beteckna den tidsrymd om fyrtio minuter som ruset varar. Kokabladen kan också kokas som vanligt te. Kokain i hydrokloridform kan konsumeras genom injektion, snusning, nedsväljning eller rökning. Injektionssättet är förhallandevis ovanligt. Före snusning finfordelas ofta kokainkristallerna med hjalp av ett rakblad på en spegel eller glasskiva och dras ut till långsmala linjer. Speciella skedar, inhalatorer eller rör men även rullade sedlar kan användas som hjälpmedel for att dra upp kokainpulvret i näsan.

Vid snusning uppträder effekterna först efter någon minut och varar upp till omkring en halvtimme. Kokainhydroklorid kan lösas i vatten eller alkoholhaltig dryck och sväljas. Effekten kommer efter ett par minuter och kan vara en timme. För rökning reduceras kokainhydrokloriden vanligtvis till "fri bas".

Bild: Man i Bolivia som tuggar kokablad.

(https://www.latinamerika.nu/nyhet/bolivia-kraver-legalisering-av-kokavaxten)

Kokapasta, crack och "fri bas" konsumeras nästan uteslutande genom rökning (inhalering). Det ger effekt inom tio sekunder, men denna varar i sin högsta intensitet endast fem till tjugo minuter för att snabbt följas av kraftig nedstämdhet. Rökning av kokapasta förekommer huvudsakligen i Latinamerika. Vid rökning anvands cigaretter, pipa, aluminiumfolie, ljus eller tändare. Vid rökning av "fri bas" nyttjas speciella glaskärl för upphettning över en värmekälla. Förfarandet kan vara eldfängt. För att öka lönsamheten i kokainhanteringen har en del distributörer börjat blanda in antiparasitmedlet tetramisol (levamisol).

Detta medels yttre egenskaper, som färg och kristallstruktur, liknar kokainet. Tetramisol kan framkalla blodsjukdomar och försämra immunförsvaret. Förgiftningen kan bli dödlig. Numera innehåller en betydande andel av svenska kokainbeslag spår av tetramisol. Kokainhanteringen är sedan årtionden så omfattande att en stor del av de dollarsedlar som är i allmänt omlopp bär kokainrester, som kan påvisas med modern kriminalteknik. Nedsmutsningen beror både på att sedlar används för snusande ("snortande" ) av kokain men även på att kokainhandeln omsätter så stora mängder kontanter att människor som hanterar kokain lätt kan överföra små mängder från sina fingrar till sedlarna.

Bild: Rökning av "fribas" sker med hjälp av upphettning av speciella glasrör eller glaskärl.

(https://wickedsober.com/crack-cocaine/)

Effekter av kokainpåverkan
Kokainruset höjer puls, blodtryck och kroppstemperatur, ökar andningsfrekvensen samt framkallar svettningar. Kokainruset har följande huvudsakliga psykiska
effekter:
• känsla av kraft,
• minskad trötthet,
• pratsamhet och rastlöshet,
• förhöjt självförtroende,
• flyktig tankeverksamhet intill förvirring,
• sviktande omdömesformaga, i svårare fall omdömeslöshet,
• vid höggradig påverkan eller långvarigt missbruk även tydlig förvirring med inslag av förföljelsemani, samt
• till en början ökat intresse for sex, därefter minskande sexintresse och senare impotens.

När kokainruset avklingar inträder nedstämdhet, ibland depressioner. Tillnyktringen efter ett intensivt rus beskrivs ibland som en "kraschlandning". Kokainmissbrukare kommer lätt in i ett intensivt konsumtionsmönster. För att häva depressionen under bakruset och återskapa ett behagligt rus tar de nya doser, och hamnar på så vis i en ond cirkel. Risken för en sådan utveckling är särskilt stor vid missbruk av crack. Ofta blir resultatet en s.k. "binge" (uttalas "binsch"; det engelska ordet betyder närmast en "rumlarfest"), d.v.s. en intensiv missbruksperiod som kan vara 24 timmar eller mer.

Följden blir att kokainmissbrukaren inte upphör med tillförsel av drogen förran denne uttömt alla mojligheter till anskaffning eller drabbats av en allvarlig överdos eller utsätts för ett yttre ingripande. Under en sådan period kan missbrukaren bli en påtaglig risk för sin omgivning, både genom förvirring och förföljelsemani och genom jakten efter mer narkotika. Kokain försämrar omdöme och reaktionsförmåga. Kokainpaverkan vållar därför faror för omgivningen, särskilt i t.ex. trafik och arbetsliv.

Bild: Snortning av kokain på ett okänt hotellrum.

(https://hotgossips.improveme.se/2012/07/17/jockiboi-erkanner-att-han-snortat-kokain/)

Skador
Kokainmissbruk kan framkalla bl.a. följande kroppsliga skador och störningar:
• andningssvarigheter,
• hjärtinfarkt med hjärtstillestånd som följd av att blodkärlen drar ihop sig trots ökad hjärtfrekvens,
• hastiga dödsfall,
• kramper,
• skador på slemhinnor och vävnader i näshalan, vilket kan ge rinnande näsa och näsblod, sväljningssvårigheter och röstproblem,
• halsinfektioner med kronisk hosta,
• matsmaltningsproblem, diarré,
• aptitminskning, vilket leder till viktminskning, i allvarligare fall till avmagring,
• impotens resp. frigiditet, samt används för införandet.
• kramper i livmodern, blödningar, missfall och foster-skador jämte kokain i modersmjölken.

Kokainmissbruk kan framkalla bl.a. följande psykiska skador och störningar:
• sexuellt ointresse,
• sömnsvdrigheter,
• svårr huvudvdrk,
• koncentrationssvdrigheter,
• "nervighet" och retlighet,
• ångest,
• misstänksamhet intill förföljelsemani,
• hallucinationer, bade visuella (synvillor) och taktila
(falska känselintryck, t.ex. av kryp under huden),
• váldsam aggressivitet mot andra personer, många
gånger med grovt våld', samt
• självmordstankar eller självmordsförsök.

Kokain kan ge upphov till svåra förvirringsreaktioner, s.k. kokainpsykoser. Dessa yttrar sig i oro, ångest, förföljelseideer och aggressivitet. Den förvirrade kan framkalla allvarlig fara för annan i sina försök att värja sig mot inbillade faror. Vid kokainpsykoser kan missbrukaren vålla sig själv skador i jakten på inbillade smådjur under huden. Orsaken är s.k. haptiska (eller taktila) hallucinationer, som utgöres av sjukliga föreställningar om att ha insekter, maskar m.m. under huden. En fruktansvärd klåda ger upphov till ett váldsamt kliande, rivande eller skärande för att bli av med "ohyran".

Kokainmissbruk kan hastigt utvecklas till en socialt förödande verksamhet, med sviter som vacklande hälsa och oförmåga att försörja sig. Familjelivet kan undermineras av missbruket. Drogjakt samt aggressivitet och förvirring kan göra att missbrukaren snabbt blir utstött ur sina tidigare gemenskaper.

Bild: Missbruket av kokain kan leda till att man hamnar utanför tidigare gemenskaper.

(https://www.magazinzdravi.cz/bezcitna-spolecnost)

Beroende m.m.
Kokain är en extremt hastigt beroendeframkallande drog och ett av de snabbast beroendeframkallande medel man känner till. Ett enda "experiment" kan leda till ett långvarigt och förödande missbruk. Kokainet ger sina starka effekter genom att överbelasta och kortsluta de centra i hjärnan som kontrollerar lust och välbefinnande. Ruseffekterna kan överträffa nästan allt som människor kan uppleva i vardagslivet och kan därfor bli mycket begärliga. Kokainmissbrukare kan beskriva rusupplevelsen som "eld i hjärnan". Intensiteten i kokainbegäret märks bl.a. av att kokain är ett av de få ämnen som människor och djur vid riklig tillgång fortsätter att injicera sig till döds med.

Abstinensreaktionerna vid tillnyktring efter en tids kokainmissbruk omfattar både kroppsliga och psykiska störningar eller besvär. De kroppsliga är främst trötthet och utmattning, ibland även muskelsmärtor, darrningar och svettning. De psykiska är främst depressioner med ångest och förvirring samt sömnsvárigheter, någon gång även ätstörningar. Toleransutveckling förekommer regelbundet vid intensivt kokainmissbruk. De konsumerade dagsdoserna kan bli mycket stora (t.ex. flera gram av kokapasta). Aven sensibilisering kan förekomma, vilket betyder att en missbrukare behöver mindre dos an tidigare för att ett rus skall "tända" och ge en kännbar påverkan.

Bild: Cerebral strukturell påverkan av kokainmissbruk från normal, efter 10 dagar och efter 100 dagar.

(https://www.thaimedicalnews.com/medical-tourism-thailand/how-cocaine-effects-brain/)

Film: drive.google.com/file/d/0B2VSNOWBAXckeGtxU3A3M1ZIeDQ/view?usp=sharing

Frågor att besvara

• I Sydamerika pratar man om "vägen av guld". Vart går den och varför kallas den så?

• Vad är det som gör kokain så unikt jämfört med andra droger?

• Vilka tre signalsubstanser aktiveras av kokain och vad stimulerar dessa kemikalier?

• Varför råkar indianerna inte ut för allvarliga biverkningar eller skador i kroppen genom att tugga blad från kokabusken Erythroxylum?

• Hur kan de komma sig att läskedrycken Coca Cola förknippas med drogem kokain?

• I vilka länder odlas kokaplantan Erythroxylum coca?

• Hur framställs kokain, dvs. vilka olka processer genomgår kokabladet tills det är klart att exempelvis snorta i näsan?

• Vad är crack eller "fribas" kokain?

• Om man köper kokain i Sverige är det med största sannolikhet inte helt rent. Vilken är den vanligaste kemikalien som används för att blanda ut kokainet? Varför har man valt just det här ämnet och vilka skadliga biverkningar kan det leda till?

• Vilka är de upplevda effekterna som kan påvisas hos en kokainpåverkad person?

• Ge exempel på skador som kan uppkomma till följd av kokainmissbruk.

• Vilka abstinensreaktioner kan en kokainmissbrukare känna av?

• Vad menas med sensibilisering?