Bildgalleriet är tomt.

Historik

Marijuana är en av planetens äldsta mediciner. Asiatiska kinesiska herbalister använde det till magåkommor, menstruationskramper, malaria och förtäring. Enligt indisk mytologi utrustade guden Shiva, som står för skapelse och undergång, män med växten som ett glädjande tidsfördriv. Ett arv av läkemedlet från generationen som predikade om fri kärlek, utmanade myndigheter och var ute efter att förändra världen. Cannabis växer vart som helst utom vid polcirkeln. Den tidigaste upptäckten av dess användning börjar i det gamla Kina och Indien. Från öst spreds cannabis till resten av världen.

Arabiska köpmän förde det från Ganges valley till Nordafrika och Spanien. Från Spanien förde conquistadorerna cannabis till Amerika där det utgjorde en prisad fiberkälla till rep och canvas som är väsentliga tillbehör till skepp. Ordet canvas kommer från latinets cannabis.

Bild. Cannabinoider förekommer i marijuana (torkade honblomställningar) och hasch (sammanpressad kåda).

(https://www.bendsource.com/bend/marijuana-listening-session/Event?oid=2424401)

Men det var en annan erövrare som introducerade växten till Europa. 1804 segrade Napoleon Bonaparte i Egypten och under erövringen introducerades hans armé till ett berusningsmedel som inte påträffats i Europa. I motsats till i Frankrike där gifter dracks, så röktes denna. Soldaterna föredrog cannabis framför konjak eftersom den inte orsakar baksmälla och förde den hem till Frankrike som krigsbyte. I Paris blev cannabis populärt bland bohemer, konstnärer, författare, studenter och prostituerade. Poeten Charles Pierre Baudelaire skrev under dess förtrollning: "man måste alltid vara berusad om man inte känner den hemska brännande stunden som maler sönder dina axlar och böjer dig mot jorden. Du måste vara berusad utav syner, med vin, med poesi, med det du behagar. Att vara berusad utan slut".

Bild: Cannabis som fångats i krig mellan stormakterna 1812.

(https://www.allposters.com/-sp/Napoleon-Bonaparte-1769-1821-Receiving-Queen-Louisa-of-Prussia-1776-1810-at-Tilsit-Posters_i1342107_.htm)

Från Paris färdades drogen till London som en rökningssubstans och ett extrakt i medicin. Damer ur den högre samhällsklassen åt hashish konfektion för att sänka feber, men även magsmärtor och vilken värk som helst. Även drottningen tyckte drogen var användbar. Drogens nästa anhalt var New York där cannabis och hashish blev en av många ingredienser i Amerikas mönster av oregelerad medicin. Författaren Fitz Hugh Ludlow använde den som ett rekreations berusningsmedel efter att först ha använt det mot tandvärk och med fortsatt användning blev Ludlow beroende.

Han skrev om sina erfarenheter i dagboken om en hashish ätare 1857: "När jag slöt mina ögon gick jag in i drömmarnas land. På mina vingar av mållös musik kastades jag genom luften och i molndalarna lekte jag kurragömma med meteoriter. På 1900-talet var marijuana långt ifrån en rekreationsdrog för framtiden. I det stora hela kom marijuana endast att användas i samband med mediciner. Amerikanerna visste lite om hur man rökte det och som ett berusningsmedel hade det anpassat sig till en stor spridning i öster tills Abd-ul Hamid II sultan av Turkiet, ger en väldigt speciall bröllopspresent till det amerikanska folket.

1876 hölls en världsutställning i Philadelphia för att fira det hundrade århundrandet efter självständighetsförklaringen genom att visa upp den moderna världen, bland dem telefonen och den personliga tryckpressen även kallad skrivmaskinen. Den industriella tidsåldern var här. På den turkiska paviljongen har sultan Abd-ul Hamid II förberett en gåva av en sällsynt exotisk behandling, där publiken introduceras att röka marijuana i vad som benämns som det första "pot party" i USA och kanske det största till Woodstock 93 år senare. Sultanens gåva antänder en våg av knarkare och individer som ser dollartecken och ett annat sysslolöst nöje. Entreprenörer öppnade turkiska rökningssalonger i norr.

Bild: Abd-ul Hamid II gav amerikanerna en gåva i form av en sällsynt exotisk rökning som bestod av marijuana.

(https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Portrait_of_Abdul_Hamid_II_of_the_Ottoman_Empire.jpg)

New Orleans 1920. Amerikas andra största hamn är Amerikas partystad nummer ett. På den här fina platsen lever, arbetar och spelar afrikaner, fransk-kanadensare, spanjorer, européer och kineser. En ny musik framträder ut ur den konsistenta krock och tumult i kulturen. Musiken är jazz. Marijuana och jazz följs åt som melodi och text. Dit jazz går följer marijuana. Men det finns ett annat skäl till dess vida utbredda användning, då det 1920 är den enda lagliga drogen i staden och där allt annat som önskas kan fås, förutom att alkoholförbud råder. Valet av ett nytt berusningsmedel blir det perfekta lagliga "gräset" som skeppas in från Västindien, Mexico och Sydamerika och säljs som cigaretter på jazzklubbar, marknader och apotek.

Det är billigt och populärt. Under Andra världskriget släppte marijuanas anhållande, men ansågs ändå klokt att bruka i samband med den press som förekom. President Harry J. Anslinger började målsöka efter kändisar och musiker för att greppa efter rubriker. Han arresterar jazztrummisen Gene Krupa för innehav av marijuana, som spenderade 87 dagar i fängelse. Skådespelaren Robert Mitchum är trasig och hans karriär är nästan krossad efter att ha blivit arresterad på ett pot party.

Bild: Rökning av marijuana bland jazzmusiker i New Orleans var vanligt förekommande.

(https://twinspanbridge.com/new-orleans-must-listen-bubba-blues-starry-skies/)

Framställning och beredningar

Marijuana, haschisch och cannabisextrakt framställs av växten Cannabis sativa (hampa). Plantan är ettårig och kan bli 5-6 meter hög. Busken har en frisk grön färg. Stjälken är kraftig med motsatta, fingrade blad, som är smala och har 5-9 flikar. Växten är tålig och trivs bäst i subtropiskt torrt klimat. De viktigaste producenterna för cannabis är förnärvarande Afghanistan, Colombia, Irak, Jamaica, Libanon, Marocko, Mexico, Nederländerna, Pakistan, Turkiet och USA. Cannabis går att odla även i nordeuropeiskt klimat samt inomhus. I det senare fallet används soliga fönsterplatser eller speciella arrangemang med starka elektriska lampor.

I Nederländerna, Storbritannien och USA förekommer stora inomhusodlingar. Tidigare odlades cannabis legalt i många västländer, huvudsakligen för framställning av hampafiber till rep. EU tillåter och lämnar numera bidrag till odling av speciella sorter hampa för framställning av fibrer. Ur stjälkar kan man framställa fibrer till tågvirke och ur frön erhålls djurfoder. Hampfibrer kan utvinnas för framställning av bl.a. skor och väskor. Honblomställningar av cannabis används även vid tillverkning av öl eller läskedrycker. Av cannabis framställs tre huvudtyper av drogberedningar:

• marijuana

• haschisch (hasch), samt

• cannabisextrakt.

Cannabisberedningar innehåller många olika substanser, av vilka en ger de huvudsakliga ruseffekterna. Denna substans heter delta-9-tetrahydrocannabiol, ("THC"). Den förekommer i både han- och honplantor. Den högsta koncentrationen påtraffas i honblomställningar, toppskott och blad. THC finns ocksa i stam och stjälkar. Rötter och frön saknar THC. Förenta Nationernas allmanna narkotikakonvention (1961) föreskriver att odling av cannabis får ske endast under mycket sträng kontroll. Privat odling för drogframstallning är följaktligen straffbar. I Sverige definieras cannabis i princip som alla ovanjordiska delar (utom frön) av växter av släktet cannabis.

Undantag görs dock för hampa som är av en sort som kan berättiga till stöd enligt EU:s regler och odlas efter att ansökan om direktstöd för sådan odling givits till behörig myndighet. Sådan hampa kallas ibland "fiberhampa" och får användas för framställning av fibrer for bl.a. textil.

Bild: Fiberhampa används för att tillverka rep och odlas med stöd av behörig myndighet.

(https://www.lysandesekler.se/store/p/0/hamprep-obehandlat-6-20mm-313803)

Marijuana

Marijuana (marihuana; "gräs , pot , netherweed", "shwag" "weed") är den enklaste cannabisprodukten och bestar av torkade växtdelar. Av modernt odlad marijuana kan alla ovanjordiska delar nyttjas till drogframställning. Hur mycket som verkligen skördas beror på tillgång och kvalitetsanspråk. Blomställningar och fina grenar anses ha bättre kvalitet än grova grenar och stjälkar. När plantan skördats, torkas de insamlade delarna och söndersmulas eller mals till lämplig konsistens. Färdigberedd marijuana innehåller fragment av blad, stjälkar och frön.

Före rökning plockar missbrukare vanligtvis bort fröna, då dessa "smäller" vid förbränning. Koncentrationen av THC i marijuana varierar mellan 1 och 20 procent. I marijuana som framställts utanför Skandinavien har THC-koncentrationen i enstaka fall uppgått till 30 procent och någon gang ännu högre. Sådan marijuana är dock sällsynt i Sverige.

Bild: En hemrullad "joint" av marijuana.

(https://nurseinterupted.wordpress.com/)

Haschisch (hasch)

Från plantorna skördas de kådproducerande körtelhåren, som förpackas och torkas till hasch (haschisch, cannabis-harts; "afghan", "libanes" o.s.v. efter odlingsland; ganja, kif m.m.). Hasch varierar i färg från svart, mörkbrun, brun, ljusbrun, rödbrun, gråbrun och grågrön till grön. Dess konsistens kan vara kornig eller slät, torr eller mjuk, formbar eller hård. Kvaliteten, d.v.s. THC-halten, varierar i hög grad beroende på vilken teknik som använts vid framställningen. Olämplig förvaring kan försämra kvaliteten. Hasch pressas ofta till kakor. Formerna skiftar efter tillverkningsomrade.

Haschkakorna är ibland stämplade med tillverkarens märke. Stämpeln anbringas ofta på den översta kakan i ett paket. Många olika "varumärken" förekommer. Hasch kan även förekomma som pulver. Detta blandas i dryck men kan även rökas. THC-halten i hasch varierar mellan 5 och 25 procent. När hartset utvunnits från plantan, räknas återstoden inte som narkotika.

Bild: Olika typer av hasch beroende var de har odlats och varifrån det kommer.

(https://www.aftonbladet.se/nyheter/article16698555.ab)

Cannabisextrakt

Cannabisextrakt ("hascholja", "liquid cannabis") ar den mest koncentrerade naturliga cannabisberedningen. Det framställs genom att växtdelar läggs i lösningsmedel för att laka ur THC-innehållet. Efter filtrering indunstas lösningsmedlet. Resultatet blir en sirapsliknande lösning, som är svart eller grön-brun och har en obehaglig lukt. Extraktet konsumeras vanligen genom att blandas med tobak, som röks. THC-halter på mellan 10 och 60 procent har uppmätts i cannabisextrakt. Ett lagvärdigt extrakt (med 1— 2 procent THC) framstalls ibland vid försök att utvinna de sista resterna av THC ur grova stjälkar. Cannabisextrakt är ovanliga på den illegala narkotikamarknaden.

Bild: Sirapsliknande vätska som ofta har en obehaglig lukt som pressas ut ur växten.

(https://en.m.wikipedia.org/wiki/File:Drug_bottle_containing_cannabis.jpg)

Missbruksmönster och verktyg
Cannabisprodukter kan konsumeras på flera sätt. Marijuana, hasch och cannabisextrakt är inte lösliga i vatten och kan därför i praktiken inte injiceras. Det vanligaste tillförselsättet för cannabis är rökning. Både marijuana och hasch kan rökas som de är eller blandas med tobak i särskilda cigaretter, s.k. joints, eller i pipor, som ofta har mycket speciell utformning. Vanliga cigaretter och vanlig tobak kan impregneras med cannabisextrakt. Cannabisprodukter röks på ett speciellt sätt. Röken dras in med en snabb inandning och hålls i lungorna en stund för att uppnå maximal effekt.

Detta irriterar andningsorganen på grund av rökens hetta och förekomsten av retande ämnen. När hasch dricks som te ("bhang") sväljs de uppslammade partiklarna tillsammans med teet. Hasch kan utblandas med socker, smör, kryddor m.m. till konfekt ("dawamesc"), som sväljs.

Bild: Bhang är en dryck utvunnen ur cannabis. Den dricks som te eller blandat med mjölk eller sötat med honung.

(https://www.dopemagazine.com/hump-day-high-bhang/)

Effekter vid cannabispaverkan
Vid nedsvaljning eller tuggning av cannabis kan det ta från en halv till en timme innan effekten inträder. Rusetkan vara mellan tre och fem timmar, vid höga doser längre. Vid rökning av cannabis kommer effekten efter några minuter och varar några timmar, beroende på dosen och ev. upprepning av tillförseln. Eftersom THC är fettlösligt och tas upp av kroppens fettvävnader, sker nedbrytning och omsättning långsammare än för t.ex. alkohol. Efter upprepat intag av THC ökas de mängder som lagras i fettvävnaderna. THC kan sparas i kroppen ca 30 dagar efter ett enda rus, efter lång tids missbruk upp till två månder.

Upplevelserna under ett cannabisrus är känsliga för influenser från omgivningen. Även missbrukarens förväntningar på ruset har stor betydelse. Samtidigt intag av en annan drog kan påverka rusupplevelsen starkt. Intag av cannabisprodukter i mindre mängder (marijuana: 0,5 -1,0 gram; hasch: 0,2 -0,5 gram eller cannabisextrakt: några droppar) kan ge följande effekter:

Effekter

• omotiverade lyckokanslor med skrattanfall,
• pratsamhet och livlighet,
• förändrad uppfattning av tid, rymd och avstånd,
• förhöjd självkänsla, minskad självkritik och sviktande omdöme, vilket kan framkalla vårdsloshet,
• sämre inlärningsförmaga, koncentrationsproblem,
• försämrat när- och långtidsminne,
• sömnrubbningar,
• långsamma reflexer, eller
• koordinationssvårigheter.

I stora doser kan THC framkalla hallucinationer (svåra sinnesvillor med upplevelser som saknar verklighetsförankring) helt jämförbara med dem som förekommer vid påverkan av andra hallucinogener, t.ex. LSD, meskalin och peyote. Andra faktorer under ruset, såsom ångest eller störningar från omgivningen, kan ocksa bidra till att framkalla svårkontrollerade eller panikartade upplevelser (s.k. snedtändningar).
Under höggradig cannabispaverkan kan:

• synintrycken förvrangas och syn- och hörselupplevelserna påverkas; detta gäller särskilt upplevelsen av rytm och musik, färg och form,
• verklighetsuppfattningen störas,

• irrationellt uppförande, förföljelsetankar och perioder av oro och ångest uppträda, eller
• svåra förvirringstillstand (psykoser) bryter igenom; tillstånden kan vara övergiende (akuta) eller långdragna (kroniska) och föranleda sluten psykiatrisk vård.

Vissa individer har en större benägenhet att utveckla psykiska störningar på grund av en mer känslig personlighet. Det är omöjligt att förutsäga hur en individ kommer att reagera på cannabis, lika lite som hans eller hennes risk för förvirringsreaktioner. Cannabismissbrukare har rapporterat att de fått tydliga rusupplevelser en tid efter det senaste cannabisintaget och utan att tillföra drogen på nytt. Fenomenet kallas med ett engelskt uttryck for "flashback", som brukar översättas med "ekotripp". Det gör att missbrukaren känner sig och reagerar som om denne vore verkligt påverkad. Mekanismen och frekvensen är inte kända i detalj.

Bild: Kroppsliga effekter av  cannabis.

(https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Bodily_effects_of_cannabis.png)

Skador

THC är inte särskilt giftigt om man därmed avser risken för att hastigt avlida i en överdos. Enstaka dödsfall finns rapporterade. I praktiken är det dock omöjligt att uppnå en dödlig dos genom rökning. Om en person har svalt en stor mängd cannabis i avsikt att smuggla och omslaget brister eller läcker, utgör detta emellertid en allvarlig risk. Cannabismissbruk kan leda till en rad sjukdomar, skador eller störningar på kropp och själ. Några av de viktigaste kroppsliga skadeverkningarna orsakade av cannabismissbruk är:

• nedsatt immunforsvar på grund av minskad produktion av vita blodkroppar,
• minskad ventilationskapacitet i lungorna,
• sjukdomar i näsans och munnens slemhinnor med rinnande näsa och halsont samt infektioner i luftvägarna, som kan bli,
• förstadier till lungcancer och i enstaka fall även lung-
• hjärtbesvär och bröstsmärtor,
• huvudvdrk, illamaende, yrsel,
• minskad produktion av det manliga könshormonet testosteron, med resultatet att pubertetsutvecklingen kan bromsas,
• minskat sexuellt intresse, även impotens,
• minskad spermieproduktion,
• oregelbundna eller helt instäilda menstruationer, samt
• spontanaborter och missbildningar (s.k. fetalt marijuanasyndrom, där nyfödda uppvisar minskad födelsevikt, försenad utveckling och missbildningar i ansiktet).

Bild: Cannabisrökningens skador eller störningar på kropp och själ.

(https://www.amazon.com/Harmful-Effects-Marijuana-Laminated-Poster/dp/B003AP4TN6)

De psykiska och sociala skadorna eller störningarna av cannabismissbruk kan omfatta:

• perioder av ångest och oro under eller i samband med ruset; när de blir markanta talar missbrukarna om "snedtandningar"
• försämrat närminne och inlärningssvarigheter,
• nedsatta skolprestationer,
• koncentrationsproblem,
• likgiltighet för omgivningen; till slut gör denna att missbrukaren kan verka helt "insnöad",
• depressioner och självmordsförsök,

• förändrad verklighetsuppfattning, under ruset till slut kännas "djupare" eller "verkligare" än de vardagliga, som kan upplevas som en "skenverklighet"
• svåra förvirringstillstind med grova förvrängningar av verklighetsuppfattningen (s.k. cannabispsykoser, ofta liknande schizofreni), samt
• sönderfall av personligheten, i sin svåraste form s.k.amotivationssyndrom, där missbrukaren tappat intresse för allt utom fortsatt cannabisintag men samti-
digt saknar insikt om sin belägenhet.    

Bild: Unga Sabina provade hasch och hamnade i ett missbruk.

(https://www.youtube.com/watch?v=myzkWB9g4pA)

Beroende m.m.     

Ett av argumenten for ett frisläppande av cannabis har varit att det skulle vara ett ofarligt preparat och att intag av drogen inte skulle framkalla beroende. Påståendet är felaktigt men lever kvar sedan mitten av 1960-talet, då. västvärldens erfarenheter av cannabismissbruk var begränsade. Idag finns en omfattande klinisk och social erfarenhet av att en cannabismissbrukare kan utveckla ett svårt beroende till sin drog. Mekanismen bakom beroendeutvecklingen vid cannabismissbruk är väl dokumenterad. Cannabisrusets behagliga effekter, särskilt dess förmága att ge en känsla av kraftig upprymdhet eller upplevelser med närmast religösa eller "kosmiska" övertoner, blir mycket eftertraktade.

I jämförelse med dem uppfattar missbrukaren vardagsintrycken under drogfrihet som ointressanta. De individer som tidigt i sitt experimenterande med narkotika får en rad obehagliga effekter under ett rus, t.ex. förvirringsreaktioner, fortsätter sällan sitt missbruk till ett beroende. Utvecklandet av ett cannabisberoende går inte lika hastigt som ett beroende av t.ex. heroin eller kokain. Att bryta ett cannabisberoende är dock lika svårt som att bryta ett beroende av andra narkotika. Behandlingsinsatserna försvåras av att inbitna cannabismissbrukare ofta behöver månader för att bli fria från cannabisrester.

Ytterligare ett problem vid behandling av cannabismissbrukare är att dessa många gånger experimenterar även med andra preparat, bl.a. heroin, och därmed löper ökad risk att bli beroende även av andra narkotika. Efter en längre tids cannabismissbruk uppträder toleransutveckling. Ruset blir mindre intensivt och avklingar på kortare tid. Det krävs därfor större doser för att erhålla samma ruseffekt. Toleransutvecklingen förstärker beroendet. Med utvecklad tolerans kan missbrukare konsumera flera gånger större doser än i början av missbruket. Dagskonsumtionen kan uppgå till flera gram hasch eller marijuana.

Bild: Cannabisberoende visar sig ofta genom ICD-10, med en stark längtan efter cannabis och svårt med dosering.

(https://nyheter24.se/nyheter/inrikes/616656-cannabis-vanligaste-drogen)

Cannabismissbrukare som avbryter sitt drogintag efter en tids missbruk kan drabbas av både kroppsliga och psykiska abstinensreaktioner, exempelvis:

• störd nattsömn,
• minskad aptit,

• koncentrationssvårigheter, rastlöshet,
• svettningar, frossa, illamående,
• muskelsammandragningar, skakningar, samt
• diarre, magkramper o.s.v.

De kroppsliga besvären kvarstår vanligen endast några dagar. De psykiska besvären, särskilt hängighet och koncentrationsproblem, kan besta någon vecka, i enstaka fall längre tid.

Sociala störningar

Efter långvarigt drogintag kan cannabismissbrukare bli socialt isolerade genom att de fastnar i sin egen inre värld. Isoleringen ökar deras svårigheter att verka i sammanhang som kräver omvärldsintresse, reaktionsförmåga och koncentration. Kring produktionen av cannabis finns en rik flora av litteratur med bl.a. broschyrer för tillverkning. I vissa miljöer, som kräver hög vaksamhet och god reaktionsförmåga kan cannabispåverkan vara en allvarlig säkerhetsrisk. Även efter det att ruset avklingat och missbrukaren känner sig "nykter" kan viktiga psykiska funktioner vara nedsatta, vilket ökar risken för olyckor m.m.

Bild: Hasch kan kopplas till våldsamma vansinnesdåd.

(https://www.magnuscallmyr.se/2015/02/02/ecads-skattefinansierade-skramselpropaganda/)

Film: drive.google.com/file/d/0B2VSNOWBAXckak54SnZrakRLS3c/view?usp=sharing

Frågor att besvara

• Marijuana är idag en vanlig förekomande drog, och redan 1920 i New Orleans var det ett vanligt inslag på stadens jazzklubbar. Vad var ett av skälen till detta utbredda cannabismisssbruk? Vilka skäl föreligger dagens cannabismissbruk? Finns det likheter med dåtidens New Orleans?

• Vilka länder i världen står för merparten av all produktion av cannabis? Kan du dra någon slutsats varför just dessa länder har valt att producera och handla med cannabis?

• Vad skiljer de tre cannabisberedningarna marijuana, haschisch (hasch) och cannabisextrakt åt? Dvs. i vilka delar av växten Cannabis sativa utvinner man de olika beredningarna? Hur framställs de? Vilken giftighet har de? Vilken/vilka är de vanligaste beredningarna att få tag på? Hur missbrukas de?

• Hur angriper giftet THC våra kroppar?

• Varför finns det fortfarande få fall där cannabismissbrukare har råkat ut för en överdos, till skillnad mot andra drogmissbrukare?

• Vilka effekter av drogen kan en cannabispåverkad person uppleva?

• Nämn några av de viktigaste kroppsliga skadeverkningarna som cannabismissbruk kan orsaka.

• Vilka psykiska, sociala och andra störningar förutom de kroppsliga i den föregående frågan kan ett cannabismissbruk leda till?

• Hur kommer det sig att det två månader tillbaka i tiden går att spåra intag av cannabis?

• Uruguays president José Mujiica undertecknade på julafton 2013 en legalisering av marijuana, vilket innefattar produktion, försäljning och användning inom landets gränser. Ett av argumenten var att cannabis är ett ofarligt preparat och att intag av drogen inte framkallar ett beroende. Vad anser du om påståendet, efter att ha läst de första delarna om gift och cannabis i kursens drogavsnitt?