Bildgalleriet är tomt.

Här är första gången vi träffar på Kenta och Stoffe, två ganska problemfria flummare. I alla fall på ytan, under finns det otrevliga förklaringar till deras beteende. Båda kommer från missbrukarhem där misshandel var en del av vardagen. Stoffe berättar i en av intervjuerna att han från årskurs fem såg det omöjligt att göra sina läxor hemma på grund av allt liv vilket ledde till att han halkade efter och slutligen tappade lusten för allt vad skola hette. Inledningsvis har de lagt beslag på en dragig lägenhet i ett rivningshus där de lever ett minst sagt torftigt liv.

Efter vintern, så har det blivit en tydlig spricka mellan polarna. Kenta tycker att Stoffe är för mycket med sin tjej och Stoffe tycker att Kenta knarkar för mycket, och det är så tydligt i deras dialog som inte kommer någonstans. Slutligen skiljs de åt när de letar efter någon port att sova i. Ganska talande för deras relation. Tio år har gått, sprickan är kvar och de forna vännerna umgås knappt alls. Båda har var sin son, och båda har gått från glada skitar till missbrukande män strax under 30-strecket. Kenta är den som har mest kontroll över sitt liv där han undviker de tunga drogerna. Stoffe, däremot är i sämre skick och har som Kenta säger dött tre gånger på sistone.

Bild: Kenta och Stoffe som hängt ihop sedan ungdomen möts igen efter 10 år i från varandra.

(https://sisterdisco.blogg.se/2010/april/om-mods-knark-och-umgange-som-suddades-ut.html)

En av filmens värre tjackpundare - Skåningen - säger cyniskt att det bara är arbetarbarnen som är knarkare, några Östermalmare ser man inte på T-centralen. Nog för att Stoffe och Skåningen och några till uppfyller schablonbilden av knarkare som vi växte upp med, så har missbruket numera förflyttats över klasserna. Kvinnorna skildras även i denna film, de som tvingar ut sig på gatan för att få ihop till sitt och sina mäns missbruk. En kvinna berättar för Skåningen om hur en högt uppsatt torsk misshandlat henne otäckt mycket för att hon ville använda kondom.

Lagom till när Kenta och Stoffe hittat varandra igen och Kenta propsat på att Stoffe måste sluta med "skiten", så dör Stoffe i en överdos.Ytterligare ett tiotal år har gått och Kenta och Evas son Patrik och växt upp och blivit... brat (!) eller yuppie som det hette på 90-talet. Hans tankar och värderingar skiljer sig väldigt mycket från sin fars vid samma ålder. Faktum är att Patrik skulle varit en av de som Kenta och Stoffe hånat nere i tunnelbanorna. Men ändå ser man spår av Kenta i Patrik, framför allt i det jävlaranamma som finns i deras envisa vilja att göra något.

Kenta och Eva har själva flyttat ned till Blekinge för att starta ett kombinerat pensionat och presentbod. Det går dessvärre inget vidare och till slut ger Kenta upp och flyttar tillbaka till Stockholm trots att han vet hur det kommer att sluta.

Bild: Kenta ger upp drömmarna om ett anständigt liv och åker tillbaka till Stockholm.

(https://www.stefanjarl.se/bilder-ur-modstrilogin/)

Film: drive.google.com/file/d/0B2VSNOWBAXckbWR0V0hkQjJaekU/view?usp=sharing