Bildgalleriet är tomt.

I sjöar finns ett rikt växt och djurliv, med fler arter och livsmöjligheter än vad som finns på land. I vattnet och på stranden finns många olika livsrum, många sätt att leva och dom är olika från stranden och ut mot vattnet. Likaväl som från ytan och ner mot botten. I djupa sjöar kan inte solljuset tränga ner till botten och därför finns där inga växter. Vi får två skikt i vattnet, ljusskiktet och mörkerskiktet. Själva sjöbotten (Bentalen) kan man dela in i olika delar som är ganska olika. Det finns ett strandområde (Litoral) där botten är belyst och där det finns växter, sen kommer djupbotten (Profundal) den del av botten dit ljuset inte når.

I sjön får vi alltså tre olika zoner, strandzonen (Litoralen), djupvattnet (Profundalen) och det fria vattnet (Pelagialen). Gränserna är förstås flytande men alla delarna av den här sjön har sina speciella livsbetingelser. Den del av sjön där det lever flest växt och djurarter är strandzonen. Det beror på att här finns det ljus och ljuset är vad växterna behöver för att kunna leva och djuren lever direkt eller indirekt på växterna. Växtligheten ändrar sig ju närmare vattnet man kommer. Där det är lite torrare växer träd och buskar som en strandskog. Men det är bara vattentåliga arter som klarar sig här, sådana som al, asp, vide och sälg. Där stranden möter vattnet finner vi växter som tål att ha sina rötter under vattnet, sådana som starr och säv. Ofta bildar dom här växterna tuvor eller rent av små öar ute i vattnet.

Bild: Strandzonen.

(https://blogg.hultsfred.se/biologi-naturkunskap/hammarsjons-naturreservat/)

I det grunda vattnet alldeles utanför strandkanten finns ofta ett bälte av vass och kaveldun och lite längre ut där vattnet är djupare lever flytbladsväxter som exempelvis näckrosor. Bladen kan utnyttja solljuset och luften och för att rötterna ocjså ska kunna få syre finns det luftkanaler i de långa stjälkarna. Näckrosor har inte bara flytblad utan också undervattensblad och så finns förstås blommornas stjälkar för blommorna som utvecklas uppe vid ytan. Det finns även många växter som lever helt och hållet under vatten och har oftast mycket små flikiga eller fransiga blad.

På så sätt kan de ta upp så mycket som möjligt av det svaga ljuset nere i vattnet. På ännu djupare vatten blir ljuset så svagt att de högre växterna inte kan leva där, utan vi finner istället alger av olika slag, exempelvis kransalger. I strandzonen är det gott om växter men också gott om djur, t.e.x små djur som gäddan kan jaga. Här finns massor av vatteninsekter, här lever snäckor och groddjur. I strandzonens täta växtlighet växer fiskynglen och där finns det mat och skydd mot rovfiskarna som lurar i vassen. Över vattnet vid stranden finns det också många djurarter, här jagar trollsländorna och på själva vattenytan letar skräddarna efter byten.

Sländlarver lever på botten i själva strandzonen. Nattsländornas larver bygger ett rör av växtdelar eller stenar runt sin kropp som skydd, medan andra sländlarver lever som snabbrörliga rovdjur.

Bild: Några vanliga vattendjur i sötvatten.

(https://www1.vasteras.se/naturskolanaskoviken/barnens-sidor/vattendjur.shtml)

I det varma grunda vattnet vid stranden lever yngel av grodor och paddor och det är här som de vuxna djuren lägger sin rom tidigt på våren. I vassbältet häckar också många fåglar som doppingarna och boet görs av växtdelar som ofta flyter som en flotte. Om man fortsätter ut ifrån stranden blir sjön oftast djupare och ner till botten här ute kommer det inte tillräckligt med ljus så växterna klarar sig inte. Men det betyder inte att det inte finns liv på botten. Här nere jagar laken och andra bottenfiskar. Laken är mest aktiv på natten och är en typisk botteninvånare. Den jagar småfisk och kräftor som i sin tur lever på det som sjunker ner från de övre vattenlagren, alger, döda smådjur, fiskar och annat.

Kräftan är en typisk asätare som tar hand om döda djur. Musslorna sitter ner i bottenslammet och filtrerar vatten över sina gälar och där fastnar allt det som sjunker ner från ytan och en hel del av det kan musslan äta. Men på botten lever också olika snäckor som likaså städar upp bland allt det som sjunker ner och så finns här massor av maskar som utnyttjar det näringsrika slammet. Det som bottendjuren inte kan äta upp och andra rester bryts ner av olika bakterier och svampar och på så vis blir olika mineral och näringsämnen fria igen. Ute i det fria vattnet finns det två lager, det övre varma och belysta skiktet och så det mörkare djupare skiktet.

Bild: Laken är en kallvattenfisk som föredrar djupa sjöar och lever där nära botten.

(https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Lota_lota.jpg)

Uppe i det solbelysta ytvattnet vimmar det av liv och här utvecklas enorma mängder mikroskopiska grönalger och kiselalger, så kallade fytoplankton. Somliga grönalger kan simma omkring med hjälp av ett gissel, men de flesta är kiselalger som driver passivt omkring. De små algerna blir föda åt hoppkräftor, vattenloppor, musselkräftor och andra smådjur. Är vattnet rent och klart i sjön trivs laxfiskar som rödingen. När den är liten äter den vattenloppor och när den är större tar den de kraftigare vatteninsekterna. Gröna växter kan bara växa så länge de får tillräckligt med ljus och därför finns de bara på de grunda delarna av sjöns botten.

Solljuset är deras energikälla och de använder ljuset för sin fotosyntes. Då tar de upp koldioxid, vatten och näringsämnen och bygger upp nytt levande material. De gröna växterna, både bottenväxterna och de små grönalgerna är alltså sjöns producenter och man säger att växterna är autotrofa, dvs. de behöver ingen annan energi än solljuset. Djuren behöver också energi och den får de genom att bryta ner organiskt material och utnyttja energin som finns där. Fiskyngel, vattenskorpioner, trollsländelarver är alla beroende av dom gröna växterna, direkt eller indirekt. De är konsumenter, alla djur är konsumenter, från dom minsta till dom största.

Bild: Grönalger hittas högst upp närmast stranden.

(https://ostersjon.weebly.com/modul-3.html)

Den allra största delen av det levande materialet i sjön kommer från de mikroskopiska algerna i ytvatnet. De står för ungefär 70 % av den primära produktionen i sjön. Fytoplankton blir föda åt zooplankton. Vattenloppor kan filtrera ut de små algerna ur vattnet och äta upp dom. Vattenlopporna är alltså konsumenter i det allra första ledet. Vattenlopporna blir sedan föda åt de minsta fiskarna och de större vatteninsekterna. De är konsumenter i andra ledet. Småfiskar och vatteninsekter blir föda åt de större rovfiskarna som abboren eller gäddan. De är konsumenter i tredje ledet. Alla de här djuren som äter varandra bildar en näringskedja där de små äts av de större och de större blir uppätna av de största.

Det börjar med algerna och sen går det led efter led ända upp till slut konsumenten gäddan. Det finns förstås många olika näringskedjor i en sjö med många olika led. Grodyngel hör precis som vattenlopporna till det första ledet av producenter eftersom de betar de små alger som växer på stenar och blad. Grodynglen blir föda åt trollsländelarver och dom blir mat åt abboren som i sin tur kan bli ett byte för gäddan eller för malen. Näringskedjorna är förbundna med varandra och det finns gott om olika vägar som näringen kan gå. Ju fler djurarter det finns i en sjö desto fler möjligheter finns det. Vi får ett nätverk av förbindelser, en näringsväv.

Bild: Näringskedjan i en sjö.

(https://slideplayer.se/slide/2441765/)

Konsumenterna behöver mycket föda och ju större de är desto mer behövs. De använder födan för att bygga upp sig själva, men det är ungefär bara 1/10 som går åt till den saken. Resten används för att ge energi. Därför försvinner 9/10 av energin för varje led i en näringskedja. Vi får en näringspyramid. Basen är de gröna växterna, särskilt algerna. De är utgångspunkten eftersom om det inte funnits några gröna växter skulle det inte heller ha funnits några djur. Men när ett djur äter ett annat djur går 9/10 bort som energi. Pyramiden smalnar snabbt mot toppen och när vi äter en gädda får vi bara ut 1/10 000 av den energi som gick in i systemet.

Bild: Näringspyramid i en sjö.

(https://www.learnify.se/learnifyer/ObjectResources/05ff566d-1ede-45ce-8fb8-ddce04377a45/index.html)

Film: drive.google.com/file/d/0B2VSNOWBAXckcENMdWRsSlFUUlU/view?usp=sharing