Bildgalleriet är tomt.

Barrskogen är full av barrträd som tallar och granar och är kall och snöig under delar av året. Vissa barrskogar finns högt uppe bland bergen så de kan vara svåra att undersöka. Barrskog finns där jordens klimat är kallare. Klimatet är den genomsnittliga nederbörden och temperaturen i ett visst område under en längre tidsperiod. Barrskog finns i de tempererde zonerna som är världens största klimatzone och ligger mellan tropikerna och polar områdena. I dom finns många olika växt och djurarter, men inte riktigt lika många som i tropikerna. Barrskog har olika namn och kallas ibland för tajga eller boreal skog.

Boreal är det grekiska namnet för norr och det ger en ledtråd till var på jorden de flesta barrskogarna finns. De finns i de nordligaste delarna av de tempererade zonerna. De allra flesta barrskogar finns på norra halvklotet och sträcker sig längs hela jorden längs de nordliga delarna av Europa, Nordamerika och Asien. Vissa finns bland världens högsta berg, exempelvis i Himalaya i Asien, klippiga bergen i USA och Alperna i Europa. Vad gör då en barrskog till en barrskog? Det kalla klimatet är en egenskap som all barrskog har, men även andra faktorer som solljus, luft, mineralhalter och nederbörd spelar in.

Barrskog får mellan 500-1250 mm nederbörd om året. När det gäller solljus är det allt eller inget som gäller i de nordliga skogarna. Eftersom de här områdena ligger så nära nordpolen är nätterna väldigt långa och dagarna väldigt korta under vintermånaderna.

Bild: Barrskog (Taiga).

(https://flipquiz.me/u/ola/svenska-traning)

På de nordligaste platserna stiger solen inte över horisonten periodvis, men under den korta sommaren är förhållandena de omvända. Dagarna är väldigt långa och nätterna är extremt korta och under en viss tid går solen aldrig ner utan det råder dagsljus dygnet runt. Vinterns långa mörka dagar ger en bitande kyla och djupfryser marken, men den tjocka snön innebär faktiskt en del fördelar för barrskogens växter och djur. Den isolerar genom att stänga in värme och snötäcket skyddar trädens rötter och smådjur gömmer sig under den för att hålla värmen. Somrarna är oftast korta och sträcker sig under ett par månader, vilket ger en för kort växtperiod för många växter.

Därför finns det färre växter i barrskogen än i andra skogsbiom. Förutom de värsta naturkatastroferna tål barrträd det mesta och kan överleva i väldigt svåra förhållanden. De började utvecklas för 300 miljoner år sedan och med tiden utvecklade de särskilda anpassningar för att klara sig i en miljö som skulle ta livet av andra träd. Barrträd sägs ibland vara ständigt gröna träd eftersom de inte fäller alla sina barr på en gång, utan lite i taget under hela året. På så sätt behöver de inte använda hela den korta växtperioden till att skaffa nya barr. Deras mörkgröna färg gör att de kan absorbera maximalt med värme från solen eftersom träden inte kan suga upp vatten från den frusna jorden på vintern, har dom många anpassningar som hjälper dom att utvinna och lagra vatten.

Bild: Barrskog (Taiga) i vinterlandskap.

(https://ko.pility.com/search/%EC%86%8C%EB%82%98%EB%AC%B4/)

En av dessa är de specialutvecklade barren som har ett vattentätt ytterskikt som håller kvar vattnet i barren och förhindrar att de fryser. De smala bladen gör också att snö och is glider av, annars skulle den extra tyngden kunna knäcka trädets grenar. Själva trädens spetsiga form gör också att det fastnar mindre snö och is på dom. Alla barrskogsväxter har anpassningar för att skydda sig mot skadeinsekter, större djur och sjukdomar. Många har sav eller kåda i barren som är giftig för insekter och andra djur som försöker äta på växten. Träden använder också kådan till att täta till sprickor i barken. Hur fortplantar sig barrträd egentligen?

De har ju knappast några blommor så hur bär de sig åt? Svaret finns i kottarna. Barrträd är nakenfröiga växter som bär sina frön i kottar som är antingen hanar eller honor. Hankottarna släpper ut pollen som förs till honkottarna som producerar frön. När fröna är mogna torkar kottarna och öppnar sig och släpper ut fröna. Några hittar bra jord att växa i och växer upp och blir träd, medan andra blir föda åt hungriga djur som exempelvis ekorrar. På grund av de stränga vintrarna och den näringsfattiga jorden i norr är mångfalden bland träden inte lika stor i barrskogen som i andra skogar. Barrträd växer nära varandra i klungor vilket hjälper dom att stå emot den kalla nordanvinden, men det gör livet svårare för växterna på den mörka backen.

Bild: Grankottar kan vara gröna, röda och vanligt bruna.

(https://pixabay.com/sv/kottar-peka-p%C3%A5-tr%C3%A4d-barrtr%C3%A4d-10626/)

Det täta krontaket på skogens höga träd gör det mörkt på marken och där överlever bara organismer som har anpassat sig för att klara sig med mindre solljus. Barrskogens jord är sur och näringsfattig. Surheten beror på att det frigörs syror ur de barr som faller till marken. Nedbrytningen sker väldigt långsamt här så det tr lång tid för det organiska materialet att brytas ner på marken. Eftersom jorden i barrskogen är så näringsfattig har en växt gjort en märklig anpassning för att få tag på de mineraler den behöver. Flugtrumpeten är köttätande och lockar till sig insekter med sockerlik nektar och när de stannar till för att dricka tappar de fotfästet på växtens hala kant och halkar ner i blommans inre som är full av vatten och olika enzymer och syror.

Där drunknar insekterna och bryts sedan ner och det tar flugtrumpeten runt 2 dagar att lösa upp en fluga. En annan typ av organism i barrskogen är lavar. Vid första anblicken ser de ut som växter men i själva verket består de av både alger och svampar som behöver varandra för att överleva. Svampen växer på algerna och skyddar dom, medan algerna använder fotosyntes för att producera mat åt dom båda. De är ett lyckat samarbete för att lavar blir oftast flera hundra år gamla.

Bild: Flugtrumpeten är en sällsynt växt som växer i barrskog.

(https://torvans.blogspot.se/2013_06_01_archive.html)

Lavar är känsliga och växer väldigt långsamt så var försiktig med dom. I alla världens barrskogar finns ungefär samma djurarter som exempelvis älgar, björnar, hökfåglar och ugglor. Djuren som lever här är särskilt väl anpassade till de långa kalla vintrarna och den dåliga tillgången på föda. Men andra flyttar någon annanstans över vintern. Det är inte bara kylan utan även bristen på föda som har framkallat det fenomenet. Ändå flyger hundratals fågelarter hundratals mil för att leva här på sommaren. Varför det? Jo på grund av födan. Barrskogen är full av sjöar, myrar och kärr där insekter och fiskar fortplantar sig under de varmare månaderna.

Många fåglar parar sig och föder upp sina ungar här, men när tillgången på föda blir sämre flyttar de här ifrån. Björnar tacklar vinterkylan och bristen på föda genom att fördubbla sin vikt. På hösten vräker de i sig mat  och på vintern kan en stor björnhane väga nästan 400 kg. Det extra fettlagret och den tjocka vinterpälden håller dom varma även när temperaturerna sjunker riktigt lågt. Till barrskogens rovdjur hör även vargar som lever i flockar med starka familjeband. Flockens medlemmar passar ofta varandras ungar medan de andra ger sig ut på jakt. Vargar använder ett väl utvecklat signalsystem för att kommunicera med varandra.

Liksom björnar och vargar lever älgen här året om. Tjurarna kan väga upp till 700 kg. Älgarna vadar i kärren långt upp i norr och betar vattenväxter och trädskott. Deras långa ben är anpassade för framkomlighet i vatten och djup snö där andra djur kanske inte kommer fram. En annan anpassning är pälsen med ihåliga hårstrån som ger perfekt isolering mot kyla.

Bild: Brunbjörn är ett skogslevande djur, som lever i barrskogs-områden i norra Europa, Asien och Nordamerika.

(https://www.jarvzoo.se/brunbjorn/)

Trä är världens populäraste byggmaterial och träd används som bränsle och för att tillverka möbler, papper och mycket annat. En gång i tiden var barrskogsområdena betydligt större än idag. Minskningen började med den industriella revolutionen för 200 år sedan. Efterfrågan på timmer ökade dramatiskt och idag har en tredjedel av världens barrskogar huggits ned. I Sverige har skogsbruk länge varit en av de allra viktigaste näringarna och eftersom ett barrträd vanligen lever i minst 200 år, tar det lika lång tid för urskog att växa tillbaka. Urskog är skogsområden som inte har påverkats av människors ingrepp. När sådana skogar huggs ner riskerar vi inte bara att förlora växterna, utan även de djur som har anpassat sig för att leva där.

Bild: Orörd urskog i Tyresta nationalpark.

(https://www.natursidan.se/nyheter/birdlife-sverige-sagar-argument-for-skogsavverkning-i-hackningstid/)

Film: drive.google.com/file/d/0B2VSNOWBAXckbzc1TU5LZGI4bTQ/view?usp=sharing