Bildgalleriet är tomt.

Likt tidigare avsnitt belyser vi här att relationen mellan de personer som ingår i ett samtal är av största vikt och kan utgöras av symmetriska och komplementära relationer. En symmetrisk relation beskriver hur de medverkande parterna i samtalet är jämlika i förhållande till varandra, exempelvis en relation vänner emellan. Däremot handlar de komplementära relationerna om en relation mellan de bägge samtalande personerna där den ena parten är i någon slags beroende av den andra, en slags makt relation. Exempel på en komplementär relation är den mellan lärare och elev. Om relationen innehåller de bägge ovan beskrivna formerna av relation och växlar mellan dessa pratar vi om en parallell relation.

Bild: En ytlig kommunikation mellan två vänner över en fika är exempel på en symmetrisk relation.

(https://www.ungochasperger.se/kompisar-och-familj/hur-blir-man-v%C3%A4n-med-n%C3%A5gon)

När vänner samtalar med varandra reagerar mottagaren oftast som sändaren väntat sig, dvs. konventionellt. Mottagaren närmar sig sändaren genom empati, medkännsla och förstående. Skulle mottagaren däremot reagera på ett annat sätt än det som förväntas, talar vi om det okonventionella. Mottagaren skulle kunna fråga sändaren "hur känns det?" eller "vad betyder det för dig?", vilket inte är en konventionell motfråga och således ett okonventionellt sätt att reagera på. Om det däremot inte är två vänner som samtalar och mottagaren exempelvis skulle vara en psykolog med avsikt att hjälpa sändaren skulle istället den okonventionella responsen ses som mer normal. I ett sådant samtal kanske det just är det okonventionella som kan leda samtalet framåt till vad som var dess egentliga syfte.

I det följande filmklippet visas en komplementär relation mellan företagets chef och anställde Åke som även leder till en okonventionell respons.

Film: drive.google.com/file/d/0B2VSNOWBAXckS0RPQUFsX0hxTm8/view?usp=sharing