Bildgalleriet är tomt.

Vatten, mjölk och honung är alla exempel på vätskor. Vätskor har en bestämd volym, ingen bestämd form. Vätskor tar form efter de behållare som de befinner sig i, som exempelvis vatten i en flaska. Till skillnad från i ett fast ämne har molekylerna i en vätska ingen bestämd plats utan kan röra sig fritt, därför formar de sig efter formen på behållaren som vattnet i ett glas. Vattenmolekylerna går inte att se med blotta ögat utan måste zoomas in och ses under förstoring. Molekylerna i flytande form har ett visst avstånd mellan sig.

Bild: Vätskor formar sig efter de behållare i vilka de befinner sig.

https://www.pinterest.se/pin/323837029430475709/

Avståndet mellan molekylerna i flytande form är i stort sett lika stort som i fast form men molekylerna i flytande form har frihet att röra sig. De rör sig slumpmässigt, de krockar med varandra eller passerar varandra med lätthet. Vätskemolekylerna rör sig relativt snabbt, det gör att vätskor kan sönderdelas mycket lätt. Därför kan de inte hålla en egen form och det är därför de tar form efter den behållare som de förvaras i. Vi kan alltså säga att vätskor inte har någon bestämd form. Vätskemolekylerna har en attraherande kraft mellan sig men inte särskilt mycket energi för att bryta sig loss från den kraften.

Bild: Vätska utan någon speciell form men med en attraherande kraft mellan sig.

https://www.funbeat.se/discussion/show.aspx?ThreadID=1348388

Det är därför vätskor har en bestämd volym. Hur hastigheten hos vattenmolekylen påverkas av temperaturen kan vi studera om vi häller lite vatten i en bägare och ställa in den i frysen. När vätskans temperatur sjunker minskar vattenmolekylernas energi och därmed minskar deras hastighet. Vid 0 ⁰C slutar molekylerna nästan helt att röra på sig, de är hårt bundna till varandra, man säger att ämnet vattnet har ändrat aggregationstillstånd från flytande till fast. Vattnet har omvandlats till is från flytande form till fast form. Vi häller nu vatten i en rundkolv och placerar en termometer i vätskan och tänder sedan brännaren.

Bild: Ordning och reda i vatten med molekyler som nästan helt slutar röra på sig vid 0⁰ C.

https://fof.se/tidning/2004/5/artikel/ordning-och-reda-i-vatten

När temperaturen stiger får vattenmolekylerna mer energi och börjar röra sig snabbare. Hastigheten i molekylernas rörelse ökar alltså när vattentemperaturen stiger. När vattnet blir varmare rör sig molekylerna snabbare och snabbare. Vid 100 ⁰C får molekylerna tillräckligt mycket energi för att bryta bindningarna mellan molekylerna. När vattnet når kokpunkten lämnar molekylerna vattenytan eftersom de nu kan röra sig helt fritt i förhållande till varandra. Vätskan har på nytt ändrat aggregationstillstånd nu till gasform.

Bild: Nästan alla ämnen finns i tre tillstånd, eller former som man också kan säga.

https://www.pysslingen.se/milstensskolan/wp-content/uploads/sites/114/2014/10/Kemi-atomer-molekyler.pdf

Film