Saturnus
Bildgalleriet är tomt.
Efter att ha lämnat Jupiter färdades Voyager 2 i ytterligare två år innan den nådde Saturnus 1981. Avståndet till solen är 1430 miljoner kilometer. Saturnus är liksom Jupiter en jätteplanet som till största delen består av gaserna väte och helium. Det innebär att inte heller Saturnus är lika fast i formen som de inre planeterna. Jorden kan jämföras med exempelvis en stålkula som när man släpper ner den i ett kärl fyllt med vatten sjunker den till botten. Saturnus däremot liknar mer en träkula och om det fanns ett så stort hav att Saturnus kunde släppas ner i det så skulle Saturnus flyta.
På Saturnus är vindarna ännu våldsammare än på Jupiter. Planeten Saturnus är mest berömd för sina ringar. De tycks vara indelade i flera sektioner. Från Voyager kunde man se att varje sektion innehåller tusentals mindre ringar som består av ispartiklar. Man vet inte säkert hur Saturnus ringar har uppkommit men den vanligaste uppfattningen är att de är rester av en måne av is som av någon anledning har splittrats. På vägen ut till Saturnus genomfördes ett spännande experiment i avsikt att kontrollera Einsteins allmänna relativitetsteori som säger att rymdtiden runt solen kröks av solens gravitation.
Experimentet genomfördes när rymdsonden Cassini-Huygens nådde till ett läge bortom solen i linje med jorden vilket betydde att deras radiosignaler färdades en längre väg i den av solen krökta rymdtiden än vad som annars skulle ha varit fallet. Sondens resa blev allt mer dramatisk när den skulle mjuklanda på Saturnus måne Titan. Den 14 januari 2005 lösgjorde sig sonden och gled in i Titans atmosfär. Allt gick enligt planerna och en ny värld tonade fram inför våra ögon. Utöver resultaten från den lyckade landningen studerade Cassini-Huygens månen med olika instrument som exempelvis radar, med vilken man konstruerade översiktsbilder av månens yta.
Världen som framträdde var förutom att den på många sätt påminner om jorden, två hundra grader lägre. Atmosfären är tätare än jordens och består av kväve. Kolväten i den övre delen av atmosfären bildar en tät smog där ultraviolett stålning från solen ser till att atmosfären blir ogenomtränglig och inget vanligt ljus kan tränga igenom.Titan förefaller även ha ett landskap med berg, slätter och sjöar. Markformationerna är inte bergarter utan troligen vattenis, sjöarna och floder med flytande kolväten som etan och metan. Det kan vara möjligt att Titan hyser ett flytande hav av vätska under den fasta ytan och då i så fall bestående av en blandning av vatten och ammoniak.
Kan det finnas liv i sådan extremt annorlunda miljö? Det finns forskare som hävdar det och upptäckten av en värld som Titan har förstärkt debatten om liv kan ta en annan form än den vi känner till? I vissa avseenden har Titan förhållanden som påminde om de förhållanden som rådde på jorden när livet här tog sin början, dock med undantaget av flytande vatten. Kan livet ha hittat andra lösningar? Kanske kan etanfloderna hysa liv som kan utnyttja vätgas istället för syre och åledes reagera med acetylen istället för glykos och som avfallsprodukt producera metan?
Forskarna fick en antydan av att det var möjligt när det stod fast att halten väte var betydligt högre i de övre delarna av atmofären än i de undre. Kanske har vätet vid markytan förbrukats av exotiska mikroorganismer? Kanske är det först när solen om 4 miljarder år kommer att svälla upp till en röd jätte och jorden går under som klimatet på Titan blir så behagligt att liv kan uppkomma där under under några hundra miljoner år.

Bild: Saturnus är gasplaneten med de vackra ringarna.
(https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Saturn_during_Equinox.jpg)
Saturnus har 18 månar och av dessa är Titan större än planeten Merkurius. Titans tjocka atmosfär består huvudsakligen av. På månen Mimas syns spår av en kollison för mycket länge sedan. På ytan finns en jättelik krater som gör att Mimas ser ut som en gigantisk ögonglob.

Bild: Titan är planeten Saturnus största måne och har en tät atmosfär.
(https://commons.wikimedia.org/wiki/File:PIA20016-SaturnMoon-Titan-20151113.jpg)

Bild: Närbild av Saturnus måne Mimas med dess kratrar och med en stor krater till höger.
(https://en.wikipedia.org/wiki/File:Mimas_Cassini.jpg)
Film: drive.google.com/file/d/0B2VSNOWBAXckaF95M3ozQzA0OWc/view?usp=sharing