Bildgalleriet är tomt.

Svampdjur är mystiska varelser som tillbringar större delen av sina liv fastsatta på en enda plats. De är faktiskt bara en klump av celler som äter genom att filtrera vatten. För att maximera matintaget så bygger de flesta svampdjur upp ett skelett. De här skeletten kan bli upp till 2 m höga och byggs upp av det material som finns i närheten. De elastiska svampdjuren bygger sina skelett av proteinkedjor, kalksvampar använder kalcit, medan glassvampar använder kiselsyra. Det finns cirka 15 000 arter. Svampdjurets skelett är uppbyggd av spikler som är mikroskåpiska nålar och stag.

Varje svampdjur har sin egen unika form och är kanske ett av de mest primitiva djuren på jorden, men de kan skapa de här spiklerna och sätta ihop dessa överraskande komplexa och vackra konstruktiner. En av de mest spektakulära är Euplektella Aspargillum, en glassvamp som få människor har sett. Richard Owen fick sitt första exemplar av Euplektella från en köpman och svampdjuret kom från djuphavet och var säkert väldigt ovanligt på den tiden. Insikten att det fanns liv i djuphaven ledde till en tre och ett halvt år lång expedition med det brittiska örlogsfartyget Challanger år 1887.

Kanonerna byttes ut mot vetenskapliga experiment och Challenger seglade mer än en miljon kilometer. Mer än 5000 ny arter upptäcktes och undersöktes i detalj. I och med det blev det känt att levande exemplar av Euplaktella ser ut.

Bild: Euplectella aspergillum (glassvamp).

(https://www.flickr.com/photos/littoraria/2951062839)

Hela detta system av horisontella och vertikala stag kan reduceras till ett enda element, ett som har samma form som svampdjuret som finns inne i den. Varje spikel är formad som ett kors och är lite böjd och den lilla vinkeln gör att när spiklerna sitter ihop så bildar de automatiskt en cirkel. Ett svampdjur bildas genom att denna procedur upprepas men en sådan struktur är instabil. Alla arkitekter vet hur en byggnad ska förstärkas och det obegåvade svampdjuret som har opptimerad sina byggnadsmetoder under miljontals år har kommit fram till exakt samma lösning.

Svampdjuret går ett steg längre och det som i skelettet ser ut som en tjock fiber, är när man tittar närmare en hel bunt med fibrer som sitter ihop. Vi känner redan till laminerat glas,  alltså glas i flera lager, men vi kan inte tillverka det på nano nivå så som svampdjuren kan. Optiska fibrer används bland annat för telekommunikation och här är det ljus som transporterar informationen. Det största problemet med glasfiber är att det är dyrt att tillverka och dessutom skört. Fibrerna består av en kärna av mycket rent glas och runt kärnan sätts ett annat sorts glas med ett annat referaktivt index vilket betydera att ljuset som färdas i fibern stannar kvar inne i kärnan.

Bild: Optiska fiber görs av mycket rent exponeringsglas och har kapacitet att bära optiska signaler långt.

(https://se.dreamstime.com/royaltyfria-foton-strukturen-av-en-optisk-fiber-image33602758)

En levande Eupektella är svår att studera och fortfarande är det en varelse där vi har fler frågor än svar och lever för djupt ner helt enkelt. Det krävs en specialbyggd ubåt för att kunna filma glassvamparna i deras naturliga miljö. Vissa arter kan leva ända ner till 25 meters djup, mycket djupare än vad ljuset kan nå. De flesta glassvamparna inklusive Aspargillum har utvecklat en märklig relation till ett par räkor. En hane och en hona simmar in i svampdjuret som larver, utvecklas till vuxna räkor och kan sen inte komma därifrån. Båda parter tjänar säkert på den här symbiotiska relationen, men hur och varför har svampdjur så optiska egenskaper?

De lösa fibrerna vid svampens bas har små förgreningar där ljuset kan slippa ut och i fibrernas ändar finns linsliknande strukturer. Det finns så mycket att lära av glassvamparna och vem vet förutom avancerad mekanisk struktur och intressanta och optiska egenskaper, kanske har glassvamparna har flera sidor som vi inte har upptäckt än och förresten hur kan glassvampen tillverka glas vid så låga temperaturer?

Film: drive.google.com/file/d/0B2VSNOWBAXckYUFOem4zQVZGQmM/view?usp=sharing

Frågor att besvara

• Vad kan människan lära sig av glassvampen, som skulle kunna leda till byggen av effektivare telenät i framtiden?

• Hur kan det komma sig att en sådan primitiv organism som svampdjuret har kommit längre i den tekniska utvecklingen inom detta speciella område, än dagens ingenjörer?