Bildgalleriet är tomt.

Biologisk mångfald handlar om den otroliga variationsrikedom livet på jorden uppvisar, både när det gäller växter och djur och deras livsmiljöer. Det handlar också om de samband som förenar allt levande på jorden i ett livets nätverk. Vi stadsbor lever i en artificiellmiljö. Vi har ofta asfalt undr våra fötter och vi omges av byggnader. Vi köper vår mat i affären där de snyggt förpackade livsmedlen gör att vi lätt glömmer varifrån maten egentligen kommer. För oss stadsbor är naturen och biologisk mångfald mest något vi möter i naturfilmerna på TV och då som något utan större inverkan på vår vardag.

Frågan är om det finns något värdefullare på vår gemensamma jord än detta rika överflöd av levande organismer? Våra liv är helt beroende av jordens biologiska tillgångar. Vi äter växter och djur som har levt på jorden och vi kan andas det syre som produceras av haven och av växterna.Trä och papper kommer från det som en gång var levande växter och en stor del av våra kläder görs av fibrer som är hämtade från naturen. Dessutom är hela vår högteknologiska civilisation baserad på förbränningen av fossila bränslen, vilka i sin tur är lämningar efter oräkneliga biologiska varelser som levde för miljoner år sedan.

Bild: New York City utgör en artificiell miljö för oss människor.

(https://kid101.com/15-best-free-things-to-do-in-new-york-city/)

Under årmiljonernas lopp har hela tiden nya arter utvecklats när andra dött ut p.g.a. förändringar i livsmiljön. I vår föränderliga värld har den biologiska mångfalden ökat genom åren. Men det har funnits perioder när livet på planeten tvingats att göra reträtt eller t.o.m. drabbats av massdöd. Livet på jorden har till synes en oändlig mångfald. Forskarna har klassificerat en halv miljon olika arter, men man tror att det verkliga antalet ligger mellan 5 och 10 miljoner. Levande varelser har erövrat både havet och himlen och slagit sig ner både i fuktiga varma tropiska områden och i de frusna och öde polarregionerna.

För att möta livets utmaningar har dessa varelser tillämpat mängder av lösningar. Man kan säga att det är livet självt som upprätthåller de nödvändiga förhållandena för livets fortsatta existens.

Bild: Isbjörnen har utvecklat extrema anpassningar för att klara de arktiska förhållandena.

(https://www.aftonbladet.se/nyheter/article12414045.ab)

Alla levande varelser ingår i både kolets och kvävets kretslopp och dessa är avgörande för det fortsatta livet och för återvinningen av dött organiskt material. Även sammansättningen av jordens atmosfär styrs av livet självt. Trots att de bara utgör en bråkdel av planetens yta fungerar urskogarna som enorma reserver för den biologiska mångfalden. Över hälften av alla arter återfinns där. Djungelområdena är oersättliga genetiska banker och resultatet av hundra miljoner år av evolution. Överallt där människan slår sig ner anpassar hon omgivningen för sina syften och behov. Detta är en av huvudorsakerna till minskad biologisk mångfald.

Den männskliga utvecklingen går inte att hejda men vi måste sprida kunskaperna om livet på jorden och se till att bevara de tropiska skogarnas genetiska skattkammare åt framtida generationer. Planetens biologiska mångfald, resultatet av ungefär miljarder år av evolution är jordens mest värdefulla resurs. Människan får all sin mat från djuren och växterna och naturens resurser används även till ett stort antal industriella produkter. De flera tusen antibiotiska preparat som finns i sjukvården kommer alla från mikroorganismer. Skördarna av spannmål hålls på konstant nivå tack vare återkommande korsbefruktningar mellan komersiellt odlade sädesslag och deras vilda kusiner.

Bild: Tropisk regnskog med dess ovärdeliga skattkammare av olika växt och djurarter.

(https://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/regnskog-mangrove-savann-nodvandiga-tusentals-urfolk)

Det är alltså tack vare den genetiska variation som finns i det vilda som vi kan fortsätta att avnjuta vårt dagliga bröd. Varje dag upptäcks nya lovande substanser i hittils okända arter. Bara en mycket liten del av världens växter och djur har hittils undersökts i jakten på användbara ämnen. Det är först på senare tid som vi verkligen börjat förstå det ömsesidiga beroende som existerar mellan alla levande varelser. Förhållandet kan liknas vid ett korthus, tar man bort ett kort finns det risk att hela bygget rasar omkull. Vi är beroende av den biologiska mångfalden på många sätt.

Den behövs för renhållningen av vatten och luft, för att reglera klimatet och för att ge oss mat husrum, kläder och mediciner. Människans matförsörjning vilar allt tyngre på en ganska liten grupp av däggdjur och fåglar och vete, majs, ris och  potatis står för mer än hälften av energin vi behöver i maten vi äter. Efter som alla komponenter i livets väv hänger ihop gör förlusten av en enda komponent att ett helt ekosystem kan komma att förändras. När en art utrotas är den förlorad för alltid och den viktiga funktion arten hade i det stora hela går också förlorad.

Bild: Alla komponenter i livets väv väger samman och är beroende av varandra.

(https://www.bioresurs.uu.se/myller/biomangfald/mangfald7_1.htm)

Film: drive.google.com/file/d/0B2VSNOWBAXckOUNGdTlCU0JaNUk/view?usp=sharing

_________________________________________________________________________________________________________

Frågor att besvara

• Vad menas med biologisk mångfald, och i vilka genetiska variationsnivåer kan den delas in i?

• Nämn några förutsättningar för människans överlevnad.

• Varför är det av största vikt att vi brukar naturen med stor försiktighet när det kommer till arters betydelse? 

_______________________________________________________________________________________________________