Bildgalleriet är tomt.

Det finns hundratusentals kända levande ting i världen. När du går i en skog eller en park så ser du massor av levande ting överallt, som djur och växter. Om du tar en närmare titt så kanske du lägger märke till att det finns hundratals slags olika träd, blommor och ormbunkar bara för att nämna några exempel. Nästan var man än befinner sig på jorden så ser man olika slags levande ting. Hur kan levande ting delas in i grupper? Varför är det viktigt att dela in levande ting i grupper? Vad finns det för olika slags grupper? Varför är det praktiskt att dela in föremål i grupper?

Genom att gruppera saker blir det lättare att hitta dom. Exempelvis kan det bli svårt att hitta de olika sorterna av brädor som finns på en brädgård om dessa inte delades in i grupper med brädor av samma typ.

Bild: Klassificering av brädor i grupper av samma typ.

(https://stangabradgard.com/)

Forskare delar in levande ting för att göra dessa lättare att studera och för att visa samband. Vi ska titta närmare på hur levande ting grupperas inom vetenskapen. Skulle du kunna tänka dig hur det skulle vara att gruppera över 2 miljoner levande ting som finns på jorden. Det är faktiskt en uppgift som forskarna genom tiderna har försökt med. Klassifikation innebär att man grupperar saker efter deras likheter. Vetenskapsmän från den grekiske filosofen Aristoteles och framåt har försökt klassificera levande ting. Aristoteles klassificerade djur främst utifrån vilken miljön de levde, i luft, på land eller i vatten.

I takt med att man upptäckte allt fler levande ting utvecklade forskare nya sätt att klassificera organismer på nämligen genom egenskaper. År 1735 utkom boken Systema Naturae där den svenske forskaren Carl von Linné lade grunden till det moderna klassifikationssystemet.

Bild: Systema naturae från 1735 belyser naturens tre riken, underordnade klasser, ordningar, släkten och arter.

(https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Linneo_Systema_Naturae.jpg)

Med hjälp av tidigare vetenskapsmän organiserade Linné djur och växter så att de enkelt skulle kunna identifieras baserade på likheter i deras uppbyggnad. Forskare efter Linné förbättrade hans klassifikationssystem och skapade det system som vi använder idag. Vi ska ta en närmare titt på systemet. Linnés klassifikationssystem som till vissa delar fortfarande används har två namn för varje levande ting. De två namnen kallas också för organismens vetenskapliga namn. Forskarna använder latinska ord för att det ska vara en exakt bestämning och ska kunna förstås över hela världen.

Vi tar ett exempel, det vetenskapliga namnet för huskatt är Felis domesticus. Felis är en allmän kategori för andra kattlika djur medan domesticus betyder tillhörande huset. Puman ett annat kattliknande djur har det vetenskapliga namnet Felis concolor. Det första ordet syfter till en stor grupp som kallas släkt och det andra ordet syftar till något som kallas art. Genom att namnge ting på det här sättet klargör man exakt vilket levande ting man studerar. Forskare använder vetenskapliga latinska namn eftersom de är mindre förvirrande. Ett exempel, fågeln blåskrika är vanlig i nordamerika och kallas också blårock, majstjuv och boplundrare, men den har bara ett vetenskapligt namn Cyanocitta cristata och den har samma namn över hela världen.

En art är en grupp av likartade levande ting som producerar samma slags avkomma. Vi tar ett exempel, en tall har släktnamnet Pinus och art namnet sylvestris. Det finns andra sorters tallar i släkten Pinus, men arten sylvestris kan bara fortplanta sig med andra träd av samma art så att det blir nya likadana tallar.

Bild: Puma (Felis concolor) i Klippiga bergens höstlandskap.

(https://wallpaperfolder.com/wallpapers/puma+animal)

Hur klassificerar forskare levande ting? Det kan faktiskt vara en mycket komplicerad process. En av de vanligaste egenskaperna som forskarna använder vid klassifikation av levande ting är deras fysiska utseende. Det kan handla om tingens yttre som kroppsform eller bladform, men det kan också handla om tingens inre uppbyggnad som skelettet. I fall där olika slags levande ting ser likadana ut måste forskarna kanske titta på andra utmärkande egenskaper, t.ex. hur de första utvecklingsstadierna ser ut eller kanske välja en klassifikation baserad på beteende.

Numera arbetar man främst med att klassificera levande ting efter DNA. Att arbeta med klassifikation och forska kring levande ting är ett arbete i ständig förändring. Hur skulle du göra om du skulle dela in alla levande ting i två stora grupper? Det mest uppenbara skulle vara att dela in dem i växter och djur. Det räcker dock inte för att få med allt levande på ett riktigt sätt. Numera finns tre stora grupper man delar in allt levande i:

• Eubakterier

• Arkebakterier

• Eukaryoter

Dessa grupper kallas domäner. Livets utveckling kan visas som ett släktträd, där trädets förgreningar visar att organismerna har blivit alltmer olika varandra. Från början kom allt liv på jorden förmodligen från en enda cell, en urcell. Med tiden blev det allt mer organismer och de blev mer och mer olika varandra. De utvecklades till olika arter och även arterna blev alltmer olika varandra. På varje ställe där två grenar går åt olika håll vill forskarna visa att något blivit så olika att man avgränsar en ny grupp av arter. I trädet ser man tydligt de tre huvudgrenarna som motsvarar domänerna i den moderna indelningen, eubakterier, arkebakterier och eukaryoter.

Har du någonsin haft en hudinfektion? Det är troligt att infektionen orsakades av bakterier. De kan inte ses med blotta ögat man måste använda mikroskop för att se de här encelliga levande tingen. Bakterier saknar cellkärna och måste äta andra ting för att överleva eller också skapar de sin föda från solljuset. De flesta vanliga bakterier hör till domänen eubakterier, vissa bakterier hör istället till domänen arkebakterier som vanligtvis lever i ogästvänliga miljöer som gejsrar, långt ner i sumpmarkernas lera, i extremt salthaltiga miljöer och långt ner i havet i vulkaniska områden med varma källor.

Bild: Livets träd med de tre huvudgrenarna bakterier, arkeer och eukaryoter.

(https://www.nyteknik.se/teknikrevyn/okanda-djur-6371220)

Till eukaryoterna tillhör alla grupper som har cellkärna, b.l.a. växter, svampar och djur. Växter finns nästan overallt på jorden. Det finns faktiskt över 255 000 olika sorters växter på jorden och forskarna hittar ständigt nya sorter. Växter är uppbyggda av många celler och skapar sin egen mat av solljuset med hjälp av en process som kallas fotosyntes. Växtriket innehåller många olika stora växtgrupper inklusive mossor. Ormbunkar är växter som fortplantar sig genom sporer. Barrträd är träd och buskar som fortplantar sig genom fröer som finns i kottar. Barrträd kallas ibland vintergröna eftersom de behåller barren även under vintern.

Blommande växter fortplantar sig genom fröer som utvecklas i själva blommorna. Det mesta vi äter kommer från blommande växter. Det finns många olika sorters svampar, de flesta svampar har många celler och sitter fast i marken eller något annat. Exempelvis kan en svamp växa på ett dött träd. Svampar kan inte skapa sin egen föda så som växter kan de får sin näring från tidigare levande ting. Djur är uppbyggda av celler och får sin föda från omgivningen. Ett enkelt sätt att gruppera djur på är att se efter om de har en ryggrad eller inte. Djur som saknar ryggrad kallas ryggradslösa djur.

Insekter, kräftor, sjöstjärnor och musslor är exempel på ryggradslösa djur. Många djur t.ex. människor har en ryggrad och kallas ryggradsdjur. Fiskar, fåglar, amfibier, reptiler och däggdjur är alla ryggradsdjur.

Bild: Ryggradsdjur (vertebrater) och ryggradslösadjur (invertebrater).

(https://blogbilinguesanfelix.files.wordpress.com/2015/04/vertebrates-and-invertebrates.jpg)

Film: drive.google.com/file/d/0B2VSNOWBAXckWjhBb1NrYjIxeEU/view?usp=sharing

Frågor att besvara

• Hur kan man vetenskapligt genom att analysera livets träd ovan avgöra om två arter som utvecklats från en gemensam anfader, skiljer sig så pass mycket från varandra att de nu utgör två helt olika arter.

• Vilka specifika anpassningar kan man hitta hos arkebakterier?

• De minsta ormarna liknar maskar, men skiljer sig avsevärt åt anatomiskt. Vilken är den främsta skillnaden i klassifikationsegenskapen mellan dessa två olika arter?