Bildgalleriet är tomt.

När vi påstår något i ett visst sammanhang så har vi oftast hört något om det vi påstår någonannanstans. Vår information måste ju komma någonstans ifrån och för att det vi påstår ska kännas trovärdigt vill vi veta varifrån informationen kommer, dvs. från vilken källa informationen har sitt ursprung. Vet vi inte från vilken källa vår information kommer kan vi ju aldrig konstatera hur mycket trovärdighet som ligger i det som skrivs och sägs. I detta samhälle med ett överflöd av information är det verkligen viktigt att vi tar redan på källan.

Bild: Skriftlig källa är en vanlig källa inom rapporter, skolarbeten och akademiska texter.

(https://www.shutterstock.com/search/reading+book?image_type=vector)

Det fins olika typer av källor som vi brukar skilja mellan:

Muntlig källa

En person som berättar något och är mycket vanliga inom journalistik där ett flertal texter grundar sig på vad någon person sagt under en intervju.

Bild: Muntliga källor är mycket vanliga inom journalistiken.

(https://www.brittneyborowicz.com/blog/2014/7/14/the-pitch-and-how-to-avoid-pissing-off-your-publisher)

Skriftlig källa

Text som någon har skrivit och är en vanlig källa  i rapporter, skolarbeten och akademiska texter.

Bild: Skriftlig källa i form av en akademisk text.

(https://www.vasa.abo.fi/users/minygard/Tips2-filer/Akademiskt%20skrivande2.htm)

Kvarleva

Utgör kvarlämnade föremål. Exempelvis en runsten eller annan typ av äldre skrift.

Bild: Vid den äldre landsvägsträckningen i Vikingstad socken står denna runsten som utgör en kvarleva.

(https://www.linkopingshistoria.se/jarnalder/vikingatid/)

Källor kan även jämföras som:

Primär källa

Förstahandsinformation. Exempelvis orginalverk av en författare.

Sekundär källa

Andra ledet i informationskällan. Någon information grundar sig på en primär källa. Exempelvis någon har sammanställt i en bok vad en författare redan har skrivit.

Tredjepartskälla

Källan är i sin tur grundad på en sekundär källa.

Bild: Viskningsleken är exempel på hur budskapet i en primär källa förvrängs efter ett antal omarbetningar.

(https://www.dagenssamhalle.se/debatt/lat-inte-nationella-riktlinjer-bli-till-viskningsleken-12810?quicktabs_2=0)

En primär källa är alltid att föredra eftersom omarbetad information alltid har en viss förvrängning. Sker omarbetningen dessutom två gånger finns det skäl att ana att informationen inte är helt överensstämmande med primär källan. Ett tydligt och enkelt exempel är viskningsleken där man sitter i en ring och någon börjar viska en mening till nästa person i ringen som i sin tur viskar budskapet vidare till nästa person och så vidare. Efter att meningen gått varvet runt jämförs orginal viskningen med den information som den sista personen i ringen fick. Ofta har meningen ändrats helt och hållet och allt har blivit tokigt.

Nedanstående filmklipp presenterar hur totalt snett det kan gå när primär källan förvrängs efter ett antal omarbetningar av informationen i viskningsleken.

Film: drive.google.com/file/d/0B2VSNOWBAXckbFI0V082RmE5NVk/view?usp=sharing