Bildgalleriet är tomt.

Fyra kriterier finns att tillgå för att bedömma en källa:

Äkta

Är källan en kopia eller är den ett orginal?

Bild: 6 av 26 butiker kunde inte lämna tillräcklig information om ingredienserna i mat som köps över disk.

(https://news.cision.com/se/akta-vara/r/inte-alltid-tillracklig-information-over-disk,c9887752)

Falsk

Är källan vad den säger att den är eller är den oäkta? Exempelvis bör vi vara extra kritiska till information som sprids under krigstider eftersom propaganda sprids från olika håll och det kan vara svårt för oss att veta vad som egentligen stämmer.

Bild: Spridda rykten är ofta själva motsatsen till trovärdig information och det är svårt att kontrollera källan.

(https://19thcenturybritpaint.blogspot.se/2013/02/miscellanea.html)

Tid

Vilken var tiden för källans skapande? Är källan tillräckligt aktuell för att framstå som trovärdig? Exempelvis en mediekälla som är 20 år gammal känns genast irrelevant i förhållande till dagens medievanor.

Bild: Exempel på irrelevanta gamla nyheter.

(https://macworld.idg.se/2.1038/1.579673/vi-borde-inte-gnalla-men-har-ar-de-atta-absolut-varsta-i-landsproblemen/sida/3/tvarstopp-och-gamla-nyheter)

Tendens

Ligger det personliga värderingar i källan? En person som förespråkar en viss politisk åsikt kanske färgar och vinklar sina värderingar för att vinna förtroende.

Bild: Socialdemokraternas Stefan Löfven och folkpartiets Jan Björklund färgar och vinklar ibland sina värderingar.

(https://www.friatider.se/insandare-s-fp-sant)

Inom historieforskningen, där källkritik ständigt måste figurera har det framkommit två ytterligare kriterier:

Synliggör

Synliggör källan det som vi är intresserade av? Om vi vill veta hur ungdomar ser på sina framtidsplaner och vi enbart har frågat ungdomar från en viss samhällsklass, så får vi inte en riktig bild av situationen. Vissa ungdomars syn på sin situation kommer ju inte fram även om den källan vi hämtat information ifrån är trovärdig.

Bild: Intervjuer med ungdomar från en samhällsklass säger inget om hur andra ungdomar ser på sitt liv.

(https://nouw.com/sandraaugustiinson/three-turn-offs-19203311)

Representativ

Hur representativ är källan? Exempelvis kan vi inom politiska partier hitta ganska extrema åsikter och vill vi undersöka det partiets åsikter måste vi ställa oss frågan hur representativ just den här källan är för det område vi vill undersöka. Exempelvis väljer nyhetsindustrin ofta kändisar som får representera människor i allmänhet och då kan vi ställa oss frågan hur representativt är det för oss att få hör vad någon kändis som kanske inte alls är berörd av hur det fungerar inom en viss sektor får yttra sig i frågan. Slutligen bör vi fundera på vad vi ska ha källan till.

Källans värde måste ju ställas i förhållande till det den ska används för. Letar vi exempelvis efter saklig information om USA:s krig mot terrorismen vill vi inte läsa tendiösa artiklar fyllda med propaganda. Men vill vi istället ta del av hur tankarna gick innan 11/9 2001 kan tendiöst material vara av värde.

Bild: Är SD:s Björn Söders ibland extrema åsikter en representativ källa för hela partiets åsikter?

(https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=5977501)

I nedanstående filmklipp ur SVT Aktuellt (5 dec 2014) försvarar Björn Söder sina citat angående DN-artikeln "Den leende nationalismen" där det påstås att han menat att judar och samer inte är svenskar.

Film: drive.google.com/file/d/0B2VSNOWBAXckV0tmQWh4R1kxLTA/view?usp=sharing

Anonyma källor

Inom journalistiken förekommer det ofta att källan vill vara anonym. Informationen kan vara känslig  då den kan vara personlig och utelämnande eller rent av känslig av andra skäl. Exempelvis hemlig information, missförhållanden eller militära hemligheter som inte under några omständigheter får läcka ut. Journalister avslöjar ibland saker där vi aldrig får reda på dess källa eftersom den är anonym och vi tvingas lita på journalisternas omdömme. Enligt yttrande och pressfrihet med skydd i våra grundlagar har en journalist rätt att erbjuda skydd till sina källor och inte ens polisen eller andra myndigheter enligt lag har rätt att eftersöka om dessa. Journalisten begår också brott om denne har lovat sin kontakt källskydd och trots det röjer sin källa.

Bild: Bradley Manning lämnade ut hemliga dokument om krigen i Irak och Afghanistan till Wikileaks.

(https://www.sydsvenskan.se/2013-03-13/manning-vittnade-om-blodtorst)