Bildgalleriet är tomt.

För att bedömma hur trovärdig en källa är räcker det inte enbart med att förhålla sig kritiskt och skeptiskt till källan. Vi behöver även en metod med ett antal kontrollfrågor för att bestämma en källas trovärdighet:

• Vem står bakom källan?
• Till vem riktar sig källan?
• Varför uttalar sig källan på detta vis?

Det har faktiskt en väldig betydelse vem källan är. Handlar det om ett visst område eller ämne är det avgörande för källans trovärdighet om personen som uttalar sig om den är privatperson eller expert inom området. Handlar det om politik är det av betydelse vilken politik eller åsikt själva källan står för. Vem riktar sig källan till? Vem är tänkt att nås av budskapet? Varför ger källan ut informationen? Döljer det sig något bakom källan? Vad är egentligen syftet med att publicera informationen? Inom politiken kanske syftet med källan är att svärta ner politiska motståndare. Håller sig källan inte till fakta eller agerar neutralt får vi svårt att se den som trovärdig.

Bild: Källan Byggnads menar att Sverigedemokraterna vill framstå som arbetarvänliga, men det syns aldrig.

(https://www.byggnadsarbetaren.se/reportage-arkiv/page/4/)

Beroende på vem som står bakom källan kanske informationen som ges inte är värdelös enbart för att informationen ser ut att vara vinklad. Vinklad information är ju vinklad för att vi bara ska se det som grundaren av källan vill att vi ska se. Anses källan ändå besitta en viss del av trovärdighet kan den användas med hjälp av komplettering.