Bildgalleriet är tomt.

Det är midvinter i de japanska alperna. I kamikochidalen finns de nordligast förekommande aporna. För att kunna leva här måste de klara temperaturer på ner till - 20⁰C. En japansk makak. Den tjocka vinterpälsen ger skydd i det kärva klimatet men aporna känner ändå av kylan. Så här ärs är det ont om föda men makakerna är intelligenta djur, de kan anpassa sig. Flocken har lärt sig att en viss flod är isfri året om. Honan vet också att här kan hon hitta insektslarver under stenarna med sina snabba och rörliga fingrar. På vintern går den mesta tiden åt till födosök. Den underjordiska värme som hindrar den här floden från att frysa till underlättar makakernas liv på flera sätt. Japanska alperna är uppbyggda av vulkaner och många av dem är fortfarande aktiva. I den lilla dalen Jijukudani har en del av makakerna hittat den perfekta vinterkurorten. Här finns varma källor där vattnet håller 41 ⁰C vintern igenom. Alla vill hoppa i men som alltid med primater finns det en strikt rangordning. De som får bada här tillhör en utvald skara. Det är bara honorna överst i hierarkin och deras ungar som har tillträde. Alla lyder hanen som vaktar källan och granskar dem som vill använda den. Ungarna som fått hans godkännande vet inte hur gynnade de är. De som befinner sig längre ner i hackordningen lämnas bokstavligen kvar i kylan. Makakflocken är alltså socialt uppdelad, de finns de som har och de som inte har. Det är en hård uppdelning därför att de 60 ⁰C som skiljer det ångand vattnet från den iskalla omgivningen kan innebära skillnaden mellan liv och död.