Recessiv ärftlig sjukdom

Autosomal recessiv nedärvning

Vi tar Cystisk fibros som exempel på en recessiv ärftlig sjukdom. En av våra gener kontrollerar tillverkningen av ett särskilt protein. Utan det kan inte lungorna och andra delar av kroppen fungera ordentligt. Om du bär på den normala allelen så kan dina celler tillverka proteinet. Om du ärver olika alleler, alltså om du bär på en annan kod, så kommer dina celler inte kunna tillverka rätt sorts protein och du utvecklar cystisk fibros. Men kom ihåg att du ärver två kopior av varje gen, en från varje förälder. Så vad händer om du ärver en normal allel och en mutation?

Turligt nog med cystisk fibros i alla fall så räcker det med en kopia av den normala allelen. Cellerna kan då tillverka det nödvändiga proteinet och kroppen fungerar normalt. Tillståndet som med Cystisk fibros då du bär på två kopior av denmuterade allelen kallas recessiva tillstånd.

Bild: Cystisk fibros är en allvarlig ärftlig sjukdom som medför skador på såväl lungor som digestiva systemet.

(https://en.wikipedia.org/wiki/Cystic_fibrosis)

Vi tar en titt på en familj vars dotter har cystisk fibros. Hur kunde barnet utveckla Cystisk fibros när varken barnets far eller mor har det? För att ha Cystisk fibros måste barnet vara bärare av två kopior av en muterad allel och måste ha fått en från vardera föräldern. Eftersom föräldrarna inte har Cystisk fibros så måste de vara bärare av också en kopia av den normala allelen. Dom kallas bärare, dom bär på en mutation men uppvisar inte tillståndet som det kan medföra. Eftersom de bär på en kopia av varje allel så kommer hälften av deras gameter bära på den normala allelen och hälften på Cystisk fibros allelen.

Av en slump måste en spermie och ett ägg som båda bar på Cystisk fibros allelen ha förenats när barnet blev till. Hade den ena allelen varit normal hade barnet endast blivit bärare av Cystisk fibros allelen och inte påverkats av detta. Vi kan numera se hur recessiva tillstånd som Cystisk fibros kan ligga gömda, framburna genom flera generationer för att sedan oväntat dyka upp.

Bild: Familjeträd med Cystisk fibros.

(https://www.slideshare.net/scuffruff/lesson-7-huntingtons-and-cystic-fibrosis)

Bild: Autosomal recessiv nedärvning innebär att anlaget sitter i någon av de autosomala kromosomerna.

(https://biology.kenyon.edu/courses/biol114/TUTORIAL/inherit1/inherit1c.html)

X-länkad recessiv nedärvning

X-länkade recessiva tillstånd orsakas i sin tur av en genetisk förändring på X-kromosomen. Eftersom män bara har en X-kromosom, och om de har en genetisk förändring på denna X-kromosom kommer de at utveckla sjukdomen. Kvinnor visar sällan tecken på X-länkade recessiva betingelser eftersom de vanligtvis har en andra oförändrad kopia av genen på X kromosomen, för att kompensera vid förändrad gen (se X-inaktivering under nedanstående bild). En kvinna som har en genetisk förändring på en av hennes X-kromosomer sägs vara bärare av X-länkat recessiv tillstånd.

Eftersom män ger sina Y-kromosomer till sina söner, kommer detta betyda att deras söner inte kommer att ärva något X-länkat recessivt tillstånd från sin far. Män drabbas dock nästan uteslutande. Den genetiska förändringen kan vara nedärvd från kvinnliga bärare till sina söner. Påverkade män kan däremot inte överföra tillståndet till sina söner. När modern är bärare av X-länkat recessivt tillstånd har varje dotter (50%) chans att ärva genförändringen, och att således vara bärare av tillståndet. Varje son har 50%) chans att ärva genförändringen och således ärva tillståndet.

När fadern uppvisar det  X-länkade tillståndet kommer hans söner inte att påverkas. Hans döttrar kommer däremot att vara bärare av tillståndet. Exempel på X-länkade recessiva tillstånd innefattar hemofili (blödarsjuka) och Duchennes muskeldystrofi.

Bild: X-länkad recessiv nedärvning innebär att anlaget sitter i X kromosomen.

(https://www.genomicseducation.hee.nhs.uk/modes-of-inheritance/x-linked-conditions)

X-inaktivering

I det mycket tidiga kvinnliga embryot, med endast några få celler i storlek, är en av X-kromosomerna avstängd (inaktiverad) i varje cell som är närvarande. Detta sker slumpmässigt separat i varje cell, men bestämmer vilken X-kromosom som är "inaktiverad" hos det kvinnliga barnet eller vuxet i alla efterkommande celler från den ena cellen. Om kvinnliga bärare av ett X-länkat recessivt tillstånd uppvisar några symtom kan detta bero på en mindre slumpmässig (skev) X-inaktiveringsprocess, eller om de inte har en normal kopia av den genen. Ett ytterligare exempel på en X-länkad recessiv nedärvd sjukdom, är defekt färgseende (röd-grön färgblindhet).

Bild: Exempel på släktträd där färgblindhet typiskt ärvs från morfar till dotterson.

(https://ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/biologi-1/lektioner/klassisk-genetik/202-konsbunden-nedarvning.html)

Film: drive.google.com/file/d/0B2VSNOWBAXckZms3d0ZyRU9vM3M/view?usp=sharing