Gregor Mendel

Om man korspolinerar två rena ärtsorter som har olika egenskaper så ärver samtliga avkommor bara en av de egenskaperna. Varför är det så? En ärvd egenskap som t.ex. formen på en ärta bestäms av kromosomsegment som kallas gener. Gener uppträder i par eftersom de kromosomer som de är en del av uppträder i par. Generna som bestämmer ärtans form har en variation. Den kan representeras av exempelvis ett stort R för släta ärtor och ett litet r för skrynkliga ärtor. En variation av en gen kallas en allel. När allelparen i en ärta är identiska så kallas de homozygota.

När spermakärnorna och äggcellerna, könscellerna, bildas så får varje cell bara en allel. Korspollinering inträffar när könscellerna från olika föräldraplantor kombineras. Ärtorna från F1 generationen, den första generationen, innehåller två olika alleler. Därför kallas de heterozygota. Men alla ärtor i den första generationen var släta, det fanns inga skrynkliga. Det måste alltså vara så att stora R-allelen bestämmer ärtans form. Det är därför den kallas den dominanta allelen. Eftersom den lilla r-allelen inte har någon inverkan på ärtans form när den uppträder i par med en dominant allel så kallas den, den recessiva allelen.

Bild: Mendel framlade den första teorin om hur egenskaper nedärvs genom slumpmässigt kombinerade anlag.

(https://www.newtonsapple.org.uk/gregor-mendels-peas-part-2/)

Nu tar vi den första F-generationens korspollinerade ärtor som alla är släta som har en recessiv allel för skrynkliga ärtor lilla r och planterar de precis som Mendel gjorde. Då växer de till fullt utvecklade ärtplantor i F1-generationen. Sedan korspolineras dessa plantor i sin tur. Deras ärtskidor innehåller fföerna till nästa generation F2-generationen. Vilken form kommer de ärtorna att få? F2-generationen har både släta och skrynkliga ärtor. De släta och skrynkliga ärtorna sorteras i olika lådor för att man ska kunna räkna ut hur de fördelar sig i antal. Det finns helt klart fler släta än skrynkliga ärtor. Mendel räknade över 7000 ärtor.

Om tillräckligt många F2 ärtor räknas så får vi följande resultat: Förhållandet mellan släta och skrynkliga ärtor är 3:1. Låt oss sammanfatta. I föräldragenerationen F korsades två homozygota plantor, en sort med släta ärtor och en sort med skrynkliga ärtor. Alla avkommor i F1-generationen hade släta ärtor. När F1-ärtorna sedan korsades så fick F2-generationens ärtor både slät och skrynklig form. När de sorterades visade det sig att det gick 3 släta ärtor på 1 skrynklig. Hur ska man förklara det? Vi vet att formen på en ärta bestäms av gener. Gener uppträder i par. De här två genparen är inte likadana.

Genvariationer kallas alleler. Allelen för släta ärtor representeras av ett stort R och allelen för skrynkliga ärtor av ett litet r. Föräldragenerationen är homozygot vilket betyder att båda allelerna är identiska.

Bild: Olika mognads och form för gröna ärtor.

(https://permakulturbok.wordpress.com/2014/11/)

De fullt utvecklade plantorna korspollineras och producerar könsceller som bara innehåller en allel. Under befruktningen förenas två könsceller liksom deras alleler. Ärtorna från F1-generationen innehåller två olika alleler och är alltså heterozygota men de är ändå släta. Så när den stora R-allelen förenas med en liten r-allel så måste det vara stort R-allelen som bestämmer formen på fröet. Det är den dominanta faktorn. Eftersom litet r-allelens egenskap inte visar sig så är det den recessiva faktorn. Sen korspollineras F1-generationen. Men nu kan könscellerna från var och en av F1-föräldrarna innehålla antingen en stora R-allel en lilla r-allel.

Vi kan kartlägga de möjliga kombinationerna av de här två allelerna när de blir F2-generationen genom att använda ett rutschema som Reginald Punnett skapade. Följande kombinationer är möjliga:

Bild: Ett korsningsschema som beskriver hur egenskaperna slät och skrynklig ärvs hos ärta.

(https://genteknik.nu/genetiska_sjukdomar/)

  • Homozygota släta
  • Heterozygota släta
  • Heterozygota släta
  • Homozygota skrynkliga

På samma sätt uppvisar arv av en blodgrupp parvisa anlag, där blodgrupp A respektive B är dominanta, medan blodgrupp 0 utgör ett receesivt anlag.

Bild: Hur man ärver en blodgrupp.

(https://www.slideshare.net/annthorvald/blodomloppet-27422811)

Film: drive.google.com/file/d/0B2VSNOWBAXckYlVTcEo2R1J2LXM/view?usp=sharing