Autonoma nervsystemet styrs också av hjärnan. Ett särskilt område i mellanhjärnan den så kallade hypothalamus är den centralenhet där det autonoma nervsystemets två huvuddelar börjar. De två delsystemen kallas för det sympatiska och det parasympatiska systemet och de styr alla inre organ förutom matspjälkningen som styrs av ett separatsystem, det så kallade enteriska nervsystemet eller bukhjärnan. Sympatiska nervsystemet består av två nervtrådar så kallade gränssträngar som löper längs med ryggmärgens högra och vänstra sida. Vid varje kota är sympatiska nervsystemet kopplat till ryggmärgen.

Från dessa punkter förgrenas nerver ut till de inre organen. Den andra delen, det parasympatiska nervsystemet förgrenar sig redan i höjd med halskotorna och bildar också nerbanor till alla inre organ. De sympatiska och parasympatiska nervsystemen arbetar mot varandra med att antingen hämma eller främja vissa organs funktion.

Bild: Sympatiska och parasympatiska nervsystemen med de olika inre organ som de styr.

(https://foodbyamanda.wordpress.com/2015/03/14/ut-med-eat-go-in-med-eat-and-stay/)

Grundprincipen är att sympatiska nervsystemet ställer in kroppen på aktivitet och ökad beredskap, medan det parasympatiska nervsystemet däremot ansvarar för vila och återhämtning. Hjälp grannens schäfer är lös! Vi springer iväg och det sympatiska nervsystemet ställer in kroppen på en nödsituation. Skräcken och rädslan får pupillerna att vidgas, hjärtat börjar slå snabbare, lungorna andas tungt och snabbt. Svettkörtlarna stimuleras att utsöndra vätska och på så sätt kyla kroppen. Glukogen spjälkningen i levern snabbas på så att mer energi frigörs ur kroppens reserver.

Förutom de här olika nödåtgärderna hämmar det sympatiska nervsystemet också många organ som inte behövs just för stunden. Magen och tarmens aktivitet bromsas liksom njurarnas och bukspottkörtelns.

Bild: Spjälkning av glukogen i levern snabbas på av sympatiska nervsystemet och energi frigörs.

(https://www.ensvenskklassiker.n.nu/musklerna)

Utsöndringsorganen stängs av. Vi förflyttar oss tillbaka till den tid då löpning inte var motion utan man sprang för att fly från faror. Sympatiska nervsytemet ställer blixtsnabbt om kroppen för maximal prestanda för att slåss eller fly. Alla har vi ju någon gång kännt hur snabbt pulsen skjuter i höjden när vi blir skrämda. Om flykten lyckas lättar parasympatiska nervsystemet på gasen. Pupillerna drar ihop sig igen, hjärt frekvensen sänks till normal nivå igen, andningen blir lugnare och man slutar svettas lika mycket. Parasympatiska nervsystemet aktiverar matspjälkningen för att tillföra kroppen ny näring. Det ställer in kroppen på vila vilket är nödvändigt efter en plötslig ansträngning.

Bild: Brevbärarens sympatiska nervsystem ställer blixtsnabbt om för att fly från den aggressiva hunden.

(https://se.freeimages.com/premium/dog-chasing-postman-400632)

Film: drive.google.com/file/d/0B2VSNOWBAXckZ1BTMlBkTEN3Q3c/view?usp=sharing