Levern har fyra huvudsakliga uppgifter. För det första är den ett lager för näringsämnen. Levern lagrar A, D och B12 vitaminer samt mineral som järn och koppar tills kroppen behöver dom. Samma sak gäller för socker. Levern lagrar socker ämnen som glykogen och när kroppen måste anstränga sig lite extra förvandlar levern glykogenet till glukos. Det skickas sedan med blodet till de arbetande celler som behöver extra energi. För det andra pågår i levern en massa komplicerade kemiska processer som tillverkar bland annat proteiner. Levern framställer de flesta proteinerna som t.e.x. hemoglobin.

Den framställer också fibrin som är ett ämne som hjälper till att binda samman blodplättarna när kroppen har fått ett blödande sår för att stoppa blödningen så snabbt som möjligt. Den framställer också serumalbumin som är det vanligaste proteinet i blodplasman. Det håller blodtrycket uppe och hindrar vener och artärer från att förlora vätska ut i kroppen.

Bild: Leverns funktioner är många och komplexa som exempelvis lagring, filtrering, rening m.m.

(https://www.1177.se/Stockholm/Tema/Kroppen/Matsmaltning-och-urinvagar/Matsmaltningsorganen/)

För det tredje är levern en mycket avancerad filtrering och rengöringsmaskin som renar och avgiftar kroppen. Levern kan omvandla farliga substanser till ofarliga så att de lättare kan elimineras. Farliga substanser som exempelvis alkohol och mediciner neutraliseras i levern innan de skickas ut ur kroppen. Levern tar även hand om gifter som produceras av kroppen själv som exempelvis ammonik som produceras vid nedbrytningen av proteiner. Det är väldigt giftigt men levern omvandlar ammoniak till urinämne som man kissar ut. Slutligen framställer levern galla som är en vätska som är nödvändig för matspjälkningen.

Gallblåsan är leverns källare och är placerad under levern och där lagras galla. Gallblåsan är som en liten ballong som kan expandera och dra ihop sig. Det är inte något livsviktigt organ och kan opereras bort utan större problem. Levern producerar kring en liter galla per dag. Det är en tjock gul-grön svagt basisk vätska som till största delen består av vatten kolesterol, gallsalter och pigment. Galla är nödvändigt för att vi ska kunna bryta ner fettet i maten vi äter till skillnad från vattenlösliga ämnen som kroppen har lätt att smälta.

Bild: Gallblåsan fungerar som tillfällig lagringsplats för galla som sedan blandas med tunntarmens innehåll.

(https://minibsochjag.blogg.se/category/att-leva-med-ibs.html)

Gallan löser upp kostfetterna och omvandlar dom till vattenlösliga ämnen som kroppen kan ta upp. Den här förmågan har gjort att man i generationer har använt en blandning av tvål och galla för att tvätta bort svåra fläckar och än idag så finns det de som använder galltvål. Varje gång vi äter pressar gallblåsan ut galla genom gallblåsegången till den större gallgången. Därifrån rinner gallan till tolvfingertarmen för att ge sitt bidrag till matspjälkningsprocessen. När gallan hamnar i olag bildas gallstenar som oftast består av kolesterol som klumpat ihop sig. Storleken på gallstenarna varierar från små som sandkorn till stora som bordtennisbollar.

Om gallstenarna hindrar flödet av galla får man ett gallstensanfall som gör mycket ont. Kvinnor drabbas oftare av gallstensproblem än män. Ett vanligt symptom på försämrad leverfunktion är gulsot. Patientens hud och ögonvitor får en gul ton som orsakas av förekomsten av gallpigmentet billirubin. Om levern inte klarar av att utföra sina många arbetsuppgifter kan det leda till njursvikt vilket påverkar hela vår kropp. Svåra leverproblem kan leda till leversvikt, koma och till och med döden.

Bild: Halten av gallsalter och andra ämnen kan bli så hög att de bildar kristaller i gallblåsan.

(https://stegforhalsa.se/hur-vet-jag-om-jag-har-gallsten/)

Hepatit är en inflammation i levern som oftast orsakas av ett virus. Informationen blockerar inflödet av galla och dessutom påverkar leverns förmåga som exempelvis att ta hand om gifter eller fungera som näringslager. Kronisk leverinflammation kan leda till skrumplever och t.o.m. cancer. Det finns olika typer av hepatit t.e.x. hepatit A som smittar via kontakt med avföring. Mot hepatit A finns det vaccin. Hepatit be kan överföras via oskyddade sexuella kontakter eller genom användning av smittade nålar. Det kan också överföras via exempelvis tandborstar, rakblad och t.o.m. nagelfilar.

Hepatit B är mer smittsamt än AIDS men som tur är så skyddar vaccin mot sjukdomen. Hepatit C är en infektion som ofta går hand i hand med AIDS. Det finns inget vaccin mot hepatit C. Skrumplever vars vetenskapliga namn är leverceros leder till att normal levervävnad gradvis omvandlas så att så att den lite grand liknar en torr gulaktig svamp. Genom den här sjuka vävnaden kan blodet inte flöda. Skrumplever är den tredje vanligaste dödsorsaken i västvärlden. Det enda sättet att bota leverceros är via en transplantation. Ceros kan även leda till levercancer. De vanligaste orsakerna till leversjukdomar är missbruk av alkohol och droger.

Bild: Hepatit B är mer smittsamt än AIDS men som tur är skyddar vaccin mot sjukdomen.

(https://www.std-gov.org/stds/hepatitis_b.htm)

De här substanserna är aggressiva mot kroppen och levern måste arbeta extra hårt för att neutralisera dessa. Om missbruket pågår under lång tid riskerar organet att bli obotligt skadat. Poeten och nobelpristagaren Pablo Neruda skrev en hyllningsdikt till levern och i den spanska staden El Ferol har man rest ett monument över detta livsviktiga organ. Organet är så effektivt att man kan överleva om bara 10-20 procent av levern fungerar. Naturen har dessutom gett detta livsviktiga organ den sällsynta förmågan att återskapa sig själv.

Film: drive.google.com/file/d/0B2VSNOWBAXckWUhhZV9RR0dsWlk/view?usp=sharing