Retoriska stilfigurer
Bildgalleriet är tomt.
Retoriken framhåller en rad retoriska knep, även kallade stilfigurer som vi kan utnyttja i vårt tal för att göra det ännu bättre. Följande stilfigurer kommer att leda till att vi förbättrar våra framföranden:
Hyperbol och litotes
Vi vill ju få våra åhörare att reagera på vad vi talar om och då kan vi använda oss av överdrifter (hyperbol) eller underdrifter (litotes). Ta dock inte i för mycket så att viktig och saklig fakta förvrängs. Exempelvis kan vi överdriva hur kraftig en åskknall var även om den inte hördes så långt som vi faktiskt sa till vår publik.
Upprepning
Det vanligaste är att vi upprepar någonting i vårt tal max tre gånger utan att bli tjatiga eller långtråkig. Ofta är det vår huvudtes som vi upprepar genom talets gång, men en upprepning kan även utnyttjas för att stryka under något vi sagt. Det förekommer olika typer av upprepningar där inversion är när vi säger något i följd men vid upprepningen vänder vi på ordföljden.
Exempelvis " att jogga och äta rätt är grundläggande för ett hälsosamt liv. För den som vill ha ett hälsosmt liv är det grundlägande att jogga och äta rätt". En annan form av upprepning är parafas som upprepar innebörden. Exempelvis " Löpning och kost är grundläggande för ett hälsosamt liv. När vi äter rätt mat, när vi motionerar kontinuerligt får kroppen vad den behöver. Att må bra är så pass viktigt i våra liv så därför är det viktigt att vi bryr oss om oss själva". Dessa tre meningar handlar om samma sak och vi förstår redan i första meningen vikten av att vi rör på oss och lever sunt, men för att slå in detta hos vår publik så upprepar vi samma sak ytterligare två gånger.
Ett ytterligare sätt att upprepa något är att nyttja en pleonasm, som upprepar samma ord fast i stället med en synonym. Exempelvis "det här filmklippet är uselt och värdelöst". Vi kan också använda oss av anaforen som är flera argument som talar för samma sak. Exempelvis " att ha pluggat är viktigt för vår framtid, plugga är viktigt för att kunna få ett jobb, plugga är något vi måste göra för att kunna försörja oss".

Bild: Olof Palme i sitt jultal 1972.
(https://www.youtube.com/watch?v=3S76KwPP8n4)
I det följande filmklippet får vi ta del av hur Olof Palme fördömmer USA:s bombningar av Hanoi julen 1972.
Film: drive.google.com/file/d/0B2VSNOWBAXckUEJZMDE3NG94Vmc/view?usp=sharing
Allusion
Vi kan poängtera något roligt eller utnyttja något intelligent som någon annan sagt, vilket kallas för en allusion. Exempelvis skulle en allusion kunna vara: " Jag säger som Arnold Schwarznegger I ll be back".
Liknelser
Inom retoriken hör det till vanligheterna att använda liknelser och handlar om att jämföra med något för att på så vis få fram en bild. Exempelvis " Den här biffen var seg som en skosula". En form av liknelse utgörs av metaforen som är en uppmålad bild eller kanske en berättelse en poetisk tolkning. Poängen här är att metaforen inte ska tolkas bokstavligen utan vara enbart en liknelse. En känd metafor kan hämtas ur filmen Forrest Gump: "Life is like a box of chocolates, you never know what you are gonna get." I allegonin hittar vi andra liknelser från sagor och fablernas värld, där exempelvis djuren i en berättelse symboliserar något annat med en djupare innebörd.
Liknelse kan även bestå av en analogi som är tydligare och utgörs av en bild som vi sedan förtydligar med vad det egentligen är vi menar. Exempelvis "Efter sommar kommer höst. Vi vet att firman gått väldigt bra ett tag nu men efter den här sommaren kommer vi ha färre kunder än väntat, vi måste spara, dagarna blir allt mörkare".

Bild Barack Obama i sitt segertal som USA:s nya president 2008.
(https://www.aftonbladet.se/nyheter/article11582112.ab)
Nedanstående filmklipp visar USA:s nye president Barack Obama i sitt segertal från Chicago 2008.
Film: drive.google.com/file/d/0B2VSNOWBAXckeVBCUG1vZW9UN00/view?usp=sharing
Alliteration
Ett smart sätt att framföra det man vill säga är att få rytm i sitt språk. Alliteration betyder att vissa delar i texten dyker upp igen. Exempelvis "Alla vill väl springa i "Nickes nya Nike"?
Använd kontraster
Retoriskt kan vi använda kontraster med hjälp av ironi, dvs. vi säger något men vi menar egentligen tvärtom. Med ironi kan vi göra oss lustiga över det vi argumenterar emot och få detta att framstå som något sämre. Exempelvis kan vi ironiskt säga "Vilket strålande väder" när det egentligen ösregnar ute. Vi kan även måla fram en bild som betyder motsatsen av det vi säger. Exempelvis "Flickan är så lillgammal, tänk hon pratar som en liten dam". Här uppstår en paradox eftersom man inte kan vara en liten flicka samtidigt som man är en dam. Vi kan också måla fram antites som vi ofta hör inom politiken.
Talaren visar då hur vi skulle få det om motståndaren fick igenom sina förslag. Exempelvis "Om ert förslag skulle röstas igenom skulle Sverige få en höjd fastighetsskatt. Med vårt förslag sänks fastighetsskatten och allt fler har råd att ha hus".