Ozonhålet
Ozonnedbrytning
På 1980-talet kunde forskarna slå fast att ozonskiktet över antarktis hade förtunnats så mycket att man för första gången kunde kalla det för ett hål. Den allra främsta orsaken till det var de långlivade klorfluorkolvätena CFC även kallade freoner. Om klorfluorvätemolekyler hamnar i ozonskiktet bryts de ned av UV-strålningen från solen. Då frigörs starkt reaktiva kloratomer som snabbar på nedbrytningen av ozonet mångdubbelt.
Bild: Ozonnedbrytning.
https://slideplayer.se/slide/2969862/
Stratosfäriska polarvirveln
En enda kloratom kan nämligen bryta ned hundratusen ozonmolekyler. Ju starkare solinstrålningen är desto mer ozon bildas i stratosfären. Över ekvatorn är solstrålningen och därmed också ozonbildningen särskilt intensiv. Överskottet av ozon och klorfluorväten transporteras mot polerna av globala cirkulerande vindsystem. Förhållanden mellan land och vatten ser väldigt olika ut på södra och norra halvklotet. Därför bildas en stor virvel av kall luft över Antarktis under vintermånaderna. Den stänger in ozonrik luft i sitt inre och förhindrar att ytterligare ozonhaltig luft från tropikerna förs dit.
Bild: Styrkan hos den stratosfäriska polarvirveln kan påverka vad vi får för väder under vintern.
https://www.svt.se/vader/det-har-ar-den-stratosfariska-polarvirveln
Ozonlagrets återhämtning
Det gör att klorfluorkolvätegaserna obehindrat kan bryta ned ozonet. Först på våren försvagas kalluftvirveln så pass att ny ozonhaltigluft kan strömma till Antarktis och ozonhålet kan minskas eller stängas igen. Det globala förbudet mot klorfluorkolväten har också visat sig fungera. Ozonlagret återhämtar sig långsamt men det kommer dröja lång tid innan alla klorfluorväten i stratosfären har brutits ned helt.
Bild: Ozonlagret kommer återhämta sig men först till år 2070.
https://supermiljobloggen.se/nyheter/2013/12/ozonlagret-kommer-aterhamta-sig-men-forst-ar-2070