Moln
Vattnets kretslopp
För att förstå vad ett moln egentligen är måste vi titta på vattnets kretslopp. När solen värmer vattnet och marken avdunstar en del vatten. Det blir till ånga och ångan stiger uppåt.
Bild: Vattnets kretslopp.
(https://www.clioonline.se/geografi/7-9/omraaden/livsmiljoeer/vatten/vattnets-kretslopp/)
Om du tänker dig en kastrull med kokande vatten ser du samma sak, vattnet blir varmt, blir till ånga och stiger upp mot köksfläkten.
Bild: Kokande vatten i en kastrull på spisen.
(https://www.dagensjuridik.se/2016/02/matolja-borjade-brinna-pa-spisen-kvinna-doms-allmanfarlig-vardsloshet)
Till slut så kyls vattenångan i luften ner och bildar små vattendroppar som tillsammans bildar moln. När tillräckligt många vattendroppar stöter in i varandra blir de till slut för tunga för att sväva runt i luften. Då faller de ner i form av regn. Vattnet letar sig sedan ner i marken och tillbaka till sjöar och hav innan det värms upp av solen igen och börjar resan på nytt. Det som faller ner från molnen kallas nederbörd. Den vanligaste nederbörden är regn men snö och hagel under vintern är också en form av nederbörd. På tal om vintern, under årets olika årstider bildas det olika typer av moln.
Bild: Moln som rör sig över vintern berg i Island Lugavegur trek.
(https://se.depositphotos.com/182832232/stock-video-clouds-moving-winter-mountains-iceland.html)
Molntyper
Men årstiden är inte det enda som påverkar molnen. Vilken typ av moln som bildas beror också på vilken miljö de bildas i och på vilken höjd de bildas. Vi tänker gärna på moln som lätta små bomullstussar p.g.a deras form och färg. Men en av de vanligare molntyperna, bymoln, kan innehålla 100 000 ton vatten och is. Inte konstigt att bymolnen ofta spottar ur sig mycket oväder.
Bild: Bymoln.
(https://www.skylight.se/viewpic.htm?ID=1193795)