Inledning
I många situationer kan vi inte förutsäga exakt vad som kommer att hända. Kastar vi en sexsidig tärning, så vet vi inte om den kommer att visa 1, 2, 3, 4, 5 eller 6. Resultatet beror på slumpen.
Slumpförsök
Att "kasta tärning" är exempel på ett slumpförsök. Om vi bara kaster tärningen en gång, kan vi inte veta resultatet. Om vi däremot kaster tärningen många gånger kan vi t.ex. förutsäga att vi får en fyra i ungefär en sjättedel av kasten.
Möjliga utfall
Några exempel på slumpförsök och de möjliga utfallen (resultaten):
- Kast med mynt - möjliga utfall (krona eller klave)
- Kast med häftstift - möjliga utfall (spets uppåt eller spets nedåt).
- Ta en lott - möjliga utfall (nitlott eller vinstlott)
- Kast med tärning - möjliga utfall (1, 2, 3, 4, 5, 6).
Händelse
När vi kaster tärning kan vi t.ex. få ett udda resultat. Vi kallar detta en händelse.
En händelse H kan bestå av ett eller flera utfall. Händelsen "udda resultat vid kast med tärning" består av tre av de sex möjliga utfallen. Om du kastar ett mynt får du antingen "krona" eller "klave".
Sannolikhet
Sannolikheten att få krona är 1/2, 0,5 eller 50 %.
Detta skrivs kortare P(krona) = 0,5
Bokstaven P står för sannolikhet (jämför engelskans probability).
Definition
Sannolikheten för en händelse H är ett tal från och med 0 till och med 1. 0 < P(H) > 1
Sannolikheten för en händelse som alltid inträffar är 1 (100 %).
Sannolikheten för en händelse som aldrig inträffar är 0 (0%).
Till vardags säger vi ibland chans eller risk istället för sannolikhet, t.ex. "Chansen att få en vinstlott är 15 %".
Nedanstående YouTube-klipp förklarar ingående inledningen till enkla slumpförsök.