Enkla cellmembran

Det smala intermembranutrymmet mellan kärnhöljets dubbla membran står i direkt förbindelse med endoplasmatiska retiklets (ER) större säckliknande håligheter. Endoplasmatiska retiklets namn kommer från latinet och betyder "nätverk i cytoplasman". ER:s många fickor kallas också för cisterner. Utanför på ytan finner vi en tät beläggning av små pärlor som utgörs av ribosomerna, cellens proteinfabriker. I detta perspektiv blir det tydligt varför dessa ribosomtäckta områden också kallas för kornigt ER. De grova ER cisternerna går på många ställen över i ett nätverk av rörformiga membranstrukturer som inte bär några ribosomer. Detta släta ER bär i sitt enkla membran på många enzymkomplex som fyller många metaboliska funktioner.

Bild: I det grövre endoplasmatiska finns ribosomerna, cellens proteinfabriker.

(https://www.1177.se/Stockholm/Tema/Kroppen/Kroppens-byggstenar/Celler-och-vavnader/)

Exempelvis katalyserar det släta ER:s enzymer omvandlingen av glukos till stärkelse. Andra bryter ner stärkelse till glukos. Levercellers ER innehåller många sådana enzymer. ER-enzymer bryter ner gifter och läkemedel medan andra stöder synteserna av fettsyror, lipider och steoridhormoner. Det släta endoplasmatiska retiklet är alltså en scen för en mångfald av biokemiska omvandlingsprocesser. På det grova ER:s membran äger andra processer rum då ribosomerna som sitter där producerar olika sorters proteiner. Det kan vara byggmaterial till cellen eler olika sekret som t.e.x glykoproteinhormoner. Dessa ribosomers syntesprodikter passerar igenom membranet in i lumen som är innandömet av det korniga ER.

Bild: Det släta och det grova nätverket hänger samman med varandra och kan överlappa varandra.

(https://ndla.no/nb/node/127439)

De passerar där igenom cisternsystemet och bearbetas sedan vidare. Slutligen lämnar ER ifrån sig sina produkter med hjälp av transportvesiklar. Dessa membranvesiklar tar upp ämnen, lösgör sig från ER och vandrar ut i cellen. Det endoplasmatiska retiklet är alltså cellen stora syntesanläggning, därför tar dess hålrumssystem också upp den absolut största delen av cellens membran. Tillbaka till ER-vesikeln som laddats med många olika ämnen. De flesta av dem närmar sig en annan cellorganelltyp med enkelt membran, en så kallad diktyosom. Diktyosomer består av något böjda travar av membransäckar och de kan sägas vara cellens system för sortering, ompackning och distribution. Deras uppgift går snabbt att beskriva, då den sida som vetter mot ER tar en diktyosom emot materialtransporterna från ER.

Bild: Diktyosomer är böjda membansäckar som fungerar som cellens sorterare, ompackare och distributörer.

(https://ndla.no/nn/node/127748)

I dess membransystem bearbetas dessa ämnen därefter vidare, lagras och slutligen vidarebefordras dom till diktyosomens "sändningssida". Där förpackas innehållet i små vesiklar och skickas sedn vidare till den önskade mottagaren. När cellen avger sekret i organismen så smälter dessa vesiklar samman med cellmembranet och för ut sin last till vävnaden eller till blodomloppet. Har diktyosomen producerat  enzymer för den cellinterna nedbrytningen av näringsämnen, så skickar den ut dessa i särskilda vesikler till cytoplasman. Om en sådan vesikel möter en näringsvakuol smälter den samman med den och innehållet spjälkas och släpps ut i cellen. Summan av alla diktyosomer i en cell kallas även för golgiapparat. En membranskiva är en golgi-cistern från vilken golgivesiklar skickas ut.

Bild: Golgiapparaten förpackar innehållet vidare i små vesiklar och skickar vidare till önskad mottagare.

(https://www.emaze.com/@AWLCOFCT/Cell-project-for-biology-copy1)

Ribosomerna på den korniga ER producerar särskilda proteiner, dessa bakas in i en vesikel som rör sig mot en diktyosom. Vesikeln lämnar av proteinerna på den mottagande sidan av diktyosomen. I cisternerna omvandlas proteinerna därefter t.e.x. till aktiva matspjälknings enzymer. På sändningssidan lastas dessa enzymer om till de stora vesiklarna som vi ska nämna något om. Lysosom heter en sådan vesikel som utgör en egen organelltyp med enkelt membran och är specialiserad på nedbrytning av makromolekyler. Den kan smälta samman med stora näringsvakuoler och frigöra näringsämnena den bär på.

En lysosom kan även ta upp och bryta ner döda cellorganeller. Innan dem lämnar golgiapparaten laddas en lysosom med 40 olika enzymer som kan spjälka bland annat proteiner, nukleinsyror, lipider och polysackarider. I en lysosom är pH-värdet lågt cirka 5 vilket främjar nedbrytningen.

Bild: Lysosomer har som uppgift att bryta ner makromolekyler som ex. sockerkedjor eller skadade organeller.

(https://med.yuvayana.org/2016/cell-organelles-and-their-functions-mitochondria-lysosomes/)

Lysosom membranet håller denna känsliga last innesluten vilket skyddar cellen från självnedbrytning. En sak till är viktig att veta. Hela detta membran system med ER, golgiapparat och olika vesiklar är i ständig förändring. Membranområden blir ständigt nedbrutna och omformade. Den sista kvarvarande och riktigt iögonfallande cellorganellen med enkelt membran är växtcellens stora vakuol. Vakuolen är fylld med cellsaft  och växer kraftigt under cellens livstid eftersom den kontinuerligt tar upp ett flertal ämnen. Näringsämnen som t.e.x. socker, fett, färgämnen för blommor och frukter, giftämnen som lagrats för att kunna sättas in som stridsmedel vid angrepp och slutligen stora mängder metoboliska avfallsprodukter som inte kan släppas ut genom cellväggen till utsidan.

Det enkla vakuolmembranet är inte enkelriktat då det släpper ut färg och näringsämnen vid behov, till cytoplasman igen. Avfalls och giftämnen förblir dock helt innestängda.

Bild: Den vätskefyllda vakuolens enkla menbran släpper ut färg och näringsämnen men innestänger giftämnen.

(https://flowvella.com/s/2sax/Kesan-Larutan-Isotonik-Kepada-Sel-Tumbuhan?iframe=true)

Film: drive.google.com/file/d/0B2VSNOWBAXckZW9YRUh5aWd0VFk/view?usp=sharing