Bildgalleriet är tomt.

Det finns två huvudtyper av magneter fasta permanenta magneter och elektromagneter. Nu ska vi prata om fasta magneter där en fast magnet oftast är det som vi tänker på när vi pratar om magneter som t.ex. kylskåpsmagneter, magneter i leksakståg och i kompasser. Magnetiska material finns naturligt i jorden som t.ex. magnetit som är en järnmalm, men all magnetit är inte magnetisk. Vi bryter magnetit i Kiruna i Sverige. Magnetit är en bra mineral som bland annat används till att rena vatten i vattenreningsverk. Man använder också magnetit för att höja järnhalten i mat. Amerikaner har ätit massor med svensk magnetit som finns i bl.a. kornflakesflingor.

Men vad är en magnet egentligen? Alla magneter har en nord och sydända. Föreställ dig att magneten har massor av minimagneter i sig vilka kallas för domäner. Om alla domäner ligger huller om buller så är det ingen magnet. Men om minimagneterna ligger på rad och åt samma håll då samverkar de och då är det en magnet. De små domänerna är egentligen grupper av atomer och anledningen till att varje atom är en magnet är att det snurrar elektroner kring atomkärnorna och elektronerna spinner i sin tur. Det är det som skapar magnetfältet. Så var och en av dessa atomer är som en mikroskopisk magnet. Inte så starka i sig själva men eftersom att de är så många blir de starka tillsammans. Det vi i vardagligt tal menar med en magnet är en produkt som gjorts på konstgjord väg. magneter görs ofta av järn eller stål från järnmalm. I början av 1980-talet utvecklades en ny starkare magnet av bilindustrin, neodymmagneten. Neodymmagneten är många gånger starkare än en vanlig magnet. Neodymmagneter finns i saker som kräver starka magneter som t.ex. uppladdningsbara verktyg och hårddiskar.