Urinförgiftning

En dialysmaskin fungerar så att den tar över njurarnas jobb eftersom dessa inte fungerar. Exempelvis skulle man som liten kuna drabbas av en sjukdom som uppkommer p.g.a. ett rotavirus som skulle kunna skada njurarna. Det medför att njurarna slutar fungera. Njurarna reglerar mängden vätska i kroppen. Det man dricker kommer ju ut igen på naturlig väg men är njurarna skadade fungerar det ju inte, det går inte att kissa. Allt som dricks blir istället kvar i kroppen, i fötterna, benen och ansiktet. Till slut ser personen ut som en ballong, då ansiktet och benen svullnar upp och det kan t.o.m. bli svårt att få på sig skorna eftersom fötterna är så svullna.

Nedsatt njurfunktion får flera följder. Njurarna filtrerar inte bara ut gifter utan de är också delaktiga i andra viktiga kroppsfunktioner. Efter som man får i sig mycket vatten och gifter genom maten måste patienterna undvika många livsmedel. Kaliumrik mat som pommes frites eller proteinrik mat som kött och korv. Sådant får man inte äta mycket av.

Bild: Proteiner och blodkroppar är för stora för att passera över membranet och stannar i blodbanan.

(https://anderssonbengt.se/vatska/)

Kan njurarna inte producera urin får man inte dricka vad man vill vilket utgör ett problem då man blir törstig och då särskilt på sommaren när det är varmt. Men om man vet att man inte får dricka mer för att man redan har druckit den tillåta mängden är det lätt att det går över styr, dvs. man dricker allt man kommer över i kylskåpet. Varje dag får en person vars njurar inte fungerar dricka fyra normala glas vätska vilket motsvarar 8 dl. Njurarna reglerar också nivåerna av t.ex. tillväxthormoner vilket gör att en peson med sådana här njurnedsättningar behöver injicera tillväxthormoner varje dag.

En person får dialys tre gånger i veckan 3-5 timmar åt gången. Under den tiden ska maskinen och det filter som blodet rinner igenom ta över njurarnas funktion. Maskinen fungerar så att blod tappas ut ur artären via en slang som leder till en pump som drar ut blodet och leder det vidare i en slang till njuren. Inuti njuren renas sedan blodet från gifter, vatten och annat. Filtret fungerar alltså som en njure. Det görs tre gånger i veckan och tar upp till fem timmar. Det innebär att vi ändå bara ersätter 15 % av njurfunktionen.

Bild: Vid hemodialys passerar patientens blod genom ett filter utanför kroppen och sedan tillbaka.

(https://www.fresenius.com/Dialysis)

Det finns också en annan sorts dialys som heter perotinealdialys och fungerar på så sätt att patienten har en kateter vilken är en slang som går in i magen och vidare in genom bukhinnan. Sedan behövs en apparat med en massa slangar varav en av slangarna är patientslangen där patienten kopplas in. Det görs oftast på natten. Maskinen är stor som en videobandspelare och kontrollerar tappningen, dialystiden och återförseln av blodet. Allt det sköts av maskinens program och patienten behöver inte göra något annat än att sova. Man kan sova helt utan besvär och på morgonen är dialysen färdig och man behöver bara koppla ur maskinen. Framtiden för den här sortens patienter handlar om att sätta upp sig på en väntelista för en ny njure och få den transplanterad.

Bild: Principen för perotinealdialys.

(https://www.thieme.de/de/pflegepaedagogik/57-niere-und-harnwege-69062.htm)

Film: drive.google.com/file/d/0B2VSNOWBAXckREhpc3BKaTF2dDg/view?usp=sharing