Blodgrupper

För att bestämma blodgrupper centrifugeras blodproverna för att separera blodkomponenterna. ABO-systemet baseras på frånvaron av två huvudproteiner i de röda blodcellernas membran, glutamin A och glutamin B. En person kan ha A, B, A och B eller varken A eller B i sina rödablocellers membran. De här blodgrupperna utgör A, B, AB eller 0. Om en person har typ A-blod innehåller den personens blod antikroppar mot glutamin B. Dessa antikroppar kallas agglutininer. Omvänt kommer en person med typ B-lod att ha antikroppar mot glutamin A.

Blodkompatibilitet kan förutsägas genom att förstå skillnaderna mellan blodtagare och blodgivares blodgrupper. Blodgivarens blod innehåller generellt endast röda blodkroppar utan plasma. Därför är det antikroppar i mottagarens blodplasma som avgör om blodgivarens blod är kompatibelt med blodmottagaren. Av dessa skäl är blodgrupp 0 känd som den universella blodgruppen för att donera blod medan blodgrupp AB är känd som den universella mottagaren av blod.

Bild: Blodgrupp A är vanligast i Sverige, därnäst kommer blodgrupp 0. Blodgrupperna A och AB är ovanliga.

(https://www.1177.se/Stockholm/Tema/Kroppen/Immunforsvaret/Blodet-och-immunforsvaret/)

Bild: Alla blodgrupper kan ge till sig själva, 0 kan ge till alla och både A och be kan ge till AB.

(https://blodgivning.se/blodtransfusion/)

Bild: Korsningsscema som beskriver hur de olika fenotyperna och genotyperna kan blandas.

(https://genteknik.nu/genotyp-och-fenotyp_2/)

Bild: Blodgruppsfördelning i världen.

(https://nouw.com/aliciakarinlouise/vilken-blodgrupp-har-du-25466247)

Film: drive.google.com/file/d/0B2VSNOWBAXckTEp2VjlTMTVZUkU/view?usp=sharing