Bildgalleriet är tomt.

Jean Lamarck var en av många av den tidens forskare som ansåg att levande väsen ägde en inre drivkraft, en strävan efter att bättre anpassa sig till omgivningen. T.ex. tänkte man att giraffer under sin livstid sträckte på halsen för att nå trädens bladverk. Giraffens hals skulle då med åldern växa sig allt längre. Sen skulle giraffen föra egenskapen att ha lång hals vidare till sin avkomma. Dessa idéer blev med tiden ohållbara och genomgick en förändring tack vare tankar som uppkom i mitten av 1800-talet.

Bild: Lamarck vs Darwins evolutionsteorier förenklade.

(https://www.pinterest.se/explore/evolutionary-biology/)

Den 27 december 1831 anslöt sig Charles Darwin till en världsomspännande expedition med ett segelfartyg med namn HMS Beagle. Skeppets kapten hette Robert FitzRoy och Darwin var hans resesällskap och expeditionens naturforskare. Fartyget seglade från England med syfte att kartlägga såväl Sydamerikas kustlinje som en del av öarna i Stilla havet. Resan som var tänkt att pågå i två år blev i själva verket till en femårig världsomsegling.

Bild: HMS Beagles resa.

(https://www.aboutdarwin.com/voyage/voyage03.html)

Darwin såg en mångfald växter och djur och samlade hundratals prover att ta med hem till England. På sin resa läste Darwin geologins principer av Charles Lyell. Lyell som byggde vidare på ett tidigare verk av en annan forskare James Hutton lade fram teorin om att Jorden var mycket gammal och långsamt hade förändrats under miljontals år. Darwin började tänka att kanske hade livsformerna också förändrats långsamt genom långa tidsperioder. I Sydamerika hittade darwin många fossil. Dessa fossiliserade kvarlevor väckte tanken att forntida djur på något sätt kunde vara besläktade med dagens levande väsen.

Bild. Skottska geologen James Hutton.

8https://global.britannica.com/biography/James-Hutton)

Film: drive.google.com/file/d/0B2VSNOWBAXckVjN1RVhsY2tvdHM/view?usp=sharing